Stadsflytten.nu

20 mars 2023

Rivningen av Erskine-husen igång

Kvarteret Ortdrivaren byggdes åren 1960-62. Nu är byggnaderna instängslade och rivningen har påbörjats.

Under hösten och vintern har stora delar av det som varit Kirunas centrumkärna stängslats in i väntan på rivning. Den har nu också startat även om det inte syns så mycket utifrån. Innanför stängslet som omger arkitekten Ralph Erskines skapelse kvarteret Ortdrivaren, alltså husen som kallas Snusdosan, Spottkoppen, Mullbänken, Berlinmuren och Herrens pris, är rivningen i full gång. Det första som görs är att riva garageplanen mellan husen. Byggnaderna ska också ska saneras för att få bort miljöfarliga material. Och som vid tidigare rivningar ska det som är möjligt att återbrukas, exempelvis dörrar och fönster, bjudas ut till försäljning. Intäkterna skänker det lokala entreprenadföretaget LTH, som genomför rivningarna,  till ungdomsföreningar i Kiruna.

När bara skalen och stommarna i husen återstår startar sedan den så kallade grovrivning, vilket blir senare denna vår och sommar. Det blir en spektakulär syn när den 13 våningar höga Snusdosan rivs.

Rivningen av kvarteret Ortdrivaren har börjat med att garagevåningarna mellan husen rivs och så ska byggnaderna saneras invändig innan den så kallade grovrivningen kan starta senare under våren.

Men det är betydligt mer som ska rivas den närmaste tiden. Det handlar bland annat om Centrum- och Palladiumhusen samt huslängan längs Hjalmar Lundbohmsvägen med bland annat ”Martinssons hörna”, som åtminstone äldre Kirunabor minns.
Därutöver rivs också hela kvarteret Provtagaren med gamla telegrafen, Cafe Safari-huset och gamla Posten-huset som hyst bland annat Kiruna Bokhandel och Vildmarkshörnan.
Även husen längs Biblioteksgatan med gamla Stadsbiblioteket rivs i denna omgång där slutligen även busstationen ska rivas.
I slutet av 2024 beräknas hela det nämnda området vara avvecklat och ska då göras om till ett parkområde, en så kallad gruvstadspark.

I slutet av nästa år kommer en stopr del av området på bilden vara avvecklat, från Erskine-husen ovan till vänster och fram till och med busstationen i nedre högerkant.

Det är dock inte alla hus som ska rivas i och intill detta område. Frälsningsarméns byggnad, Peking-huset, Tusen Toners hus (gamla sjukstugan), gamla brandstationen, Landströmshuset och gamla kyrkoherdebostaden ska alla flyttas till utsedda platser i och kring den nya centrumkärnan. Inga flyttningar är dock planerade under 2023, men nästa år lär det kunna bli ett omfattande husflyttningsprojekt.

 Ögonblick i Kiruna nr 5 

Min fotodokumentation av Kiruna, Kirunaborna och stadsomvandlingen är inne på sitt 14:e år och den 26 november släppte jag min femte bok i serien Ögonblick i Kiruna på Kiruna Bokhandel. En serie som nu omfattar sammanlagt 1.000 sidor med cirka 2.000 bilder

I den nya boken, Ögonblick i Kiruna 2018-2022 har jag försökt sammanfatta de senaste fyren år i Kiruna med drygt 450 bilder på 200 sidor. Boken börjar hösten 2018 och avslutas i samband med att Kirunas nya centrum öppnade i början av september. Boken finns på Kiruna Bokhandel där du också kan beställa den via www.kirunabokhandel.se. Men det går förstås också att beställa boken direkt av mig.

Du kan läsa mer om den nya boken genom att klicka här. Och vill du veta mer om hur du kan köpa boken klickar du här.

9 december 2022

Många nya gatunamn i Kiruna

I takt med att Kiruna omvandlas så tillkommer allt fler nya gator, inte minst i stadens nya centrum.

Det blir många nya gatu- och kvartersnamn för Kirunaborna att lära sig framöver. En hel del gator har redan tagit i bruk och fler tillkommer hela tiden. I framtiden kommer man till exempel att kunna besöka någon på Skymningsvägen i kvarteret Grillpinnen, och redan nu kan man besöka de i kvarteret Övermodet.Det handlar om sammanlagt ett 40-tal nya gatunamn, huvudsakligen uppdelade på fyra områden; det nya området vid foten av Luossavaara, sluttningen nedför Jägarskoleområdet, Skjutbaneområdet nedanför Kurravaaravägen samt den nya centrumkärnan.

Många av gatunamnen har en historisk anknytning. Det gäller till exempel gatorna i det nya området vid foten av Luossavaara där det inte bara byggs nytt. Dit har LKAB:s också flyttat ett antal kulturbyggnader från Bolagsområdet. Lotten Erikssons gata har fått namn efter den första föreståndarinnan på LKAB:s bolagshotell. Maria Taaveniku har också fått ge namn åt en gata. Hon kom till Kiruna 1898 och lagade mat till många av gruvbolagets ung karlar. Det finns också ett namn för ytterligare en gata, som ännu inte blivit verklighet, nämligen Systrarna Pappilas gata.

Nedanför det tidigare regementet I 22 har såväl kvarteren som gatorna fått namn efter den militära verksamheten. Alp-Olles väg har fått namnet efter en välkänd profil bland befälen på Jägarskolan. Husmor Essies väg är namngiven efter den kvinna som har husmor i 25 år på Jägarskolan och Kejsarinnan Olgas väg har fått sitt namn av Olga Raattamaa, som bodde i Kummavuopio och bland annat spelade en viktig roll under andra världskriget då hon tog hand om flyktingar från Finland och Norge. Övriga vägar i detta område är Kantingatan, Kompanigatan, Fjälljägargatan, Soldatgränd och Hemvärnsgatan.

I Skjutbaneområdet, har flera gator fått namn just efter Kiruna Jakt- och Fiskevårdsförenings tidigare skjutbana. Här återfinns Hagelstigen, Lerduvestigen, Patronstigen och Krutstigen. I framtiden kommer även Höstgatan, Älggatan, Tjädergatan och Högviltsgatan att finns i detta område. Det gäller även Orgelgatan, Iggesundsgatan och Länsman Olssons väg. De två sistnämnda har återvunnits efter att ha försvunnit från ”det gamla” Kiruna. I detta område har flera av kvarteren också namn efter sinnesstämningar såsom Förtröstan, Fromheten, Övermodet och Ingivelsen, namn som är inspirerade av konstnären Christian Erikssons skulpturer på kyrkans tak. Andra kvarter har namn med anknytning till friluftsliv såsom Ledkrysset, Kosan och Grillpinnen. Ytterligare gatunamn som ska tillkomma i detta område är Vårvintervägen, Vinterleden, Polarnattsvägen, Skymningsgatan, Gryningsgatan och Polarnattsvägen.

Genom hela Skjutbaneområdet och ner till Kirunas nya centrum ska så småningom Flyttleden gå (hela sträckan är ännu inte öppen). I den nya centrumkärnan finns en befintlig gatan kvar, Linbanevägen. Den har nu kompletterats med gatunamn efter kända personer ur stadens historia. Ralph Erskines gata, Alvar Janssons gata, Aili Kangas gata och Svarta Björns gata är exempel på detta. Här finns också Midnattssolsvägen, Torggatan och Kulturvägen. Dessa kommer framöver att kompletteras med Badhusgatan, Storhandelsgatan, Horisontgatan och Korggränd.

Helt nyligen tog också Kirunas politiker ett ovanligt beslut. Att namnge gator efter personer brukar inte göras förrän de varit avlidna en lägre tid, men kort efter hockeylegenden Börje Salmings död den 24 november beslutade Kiruna kommunfullmäktige att Matojärvigatan, vid den gamla isladan, ska döpas om till Börje Salmings gata.

5 september 2022

Dags för husflyttningar igen

På pråmliknande konstruktioner styrda av en "chaufför" med joystick rullar några av SJ-byggnaderna mot sin nya plats.

Året 2017 genomfördes de första husflyttningarna under Kirunas stadsomvandling. Då var det åtta kulturbyggnader som flyttades från Bolagsområdet, sju av dem till ett nytt bolagsområde i miniatyr vid foten av Luossavaara och den åttonde, Länsmansbostaden, till det så kallade Skjutbaneområdet nedanför Kurravaaravägen. Sedan dess har ytterligare sju byggnader flyttats dit. Det var fyra byggnader som kallas 16 rums arbetarbostäder och så den så kallade Gula raden, tre hus som stod nära det dåvarande Stadshuset.

Samtliga dessa byggnader är idag renoverade och bebodda, och husflyttningarna fortsätter. Närmare 25 byggnader plus tillhörande uthus/garage ska flyttas de kommande åren och just nu flyttas fem hus från SJ-området, där det också pågår rivningar av resterande bebyggelse.

Denna dag flyttades de första tre uthusbyggnaderna och placeringen blir vid övrig SJ-bebyggelse i lokstallsområdet. 

Det krävs många hjulpar för att bära en så lång byggnad.

Det var totalt tre byggnader från SJ-området som flyttades den 5 september.

1 september 2022

Kirunas nya centrum invigt

Massor av Kirunabor strömmade till när Kirunas nya centrum öppnade. Här en bild från gallerian i kvarter 8.

Torsdagen den 1 september är definitivt en milstolpe i Kirunas historia. I februari 2019 startade byggandet av Kiruna nya handelskvarter officiellt. Totalt cirka 69.000 kvadratmeter fördelat på tre kvarter, där varje kvarter skulle få en galleria.

Arbetet har pågått intensivt för att hålla tidplanen, att nya centrum skulle kunna öppna den första september 2022. Och veckorna innan öppnandet flyttade butikerna i Kirunas ”gamla” centrum in och började inreda sina nya lokaler.

De sista dagarna innan invigningen jobbades det från tidig morgon till sen kväll, butiksägarna med att fylla sina hyllor och hantverkarna för att justera de sista detaljerna.

Så kom då invigningsdagen. Och Kirunaborna, i massor. En röst i vimlet var: ”Finns det verkligen så här många Kirunabor?”. Det har funnits tveksamma och tvivlande röster om Kirunas nya centrum innan öppningen, men ska man tolka reaktionerna öppningsdagen, så var de flesta positivt överraskade. 

De två sista veckorna i augusti pågick en flyttvåg som Kirunaborna aldrig sett tidigare. Då flyttade nästan alla butiker och verksamheter i Kirunas tidigare centrum till sin nya plats.

In i det sista pågick förberedelserna för att öppna Kirunas nya centrum. Butiksfolket fyllde sina hyllor samtidigt som hantverkare gjorde de sista justeringarna.

Invigningsdagen den 1 september kom Kirunaborna i stora skaror för att få se hur stadens nya centrum blev.

28 augusti 2022

Här ska nya kyrkogården placeras

Vid väg E 10 när är det planerat att det nya krematoriet och en ny kyrkogård ska placeras.

Krematoriet med sitt kolmbarium tillhör en av de många byggnader som måste få en ny plats på grund av gruvbrytningen. Dessutom behövs en ny kyrkogård, eftersom den nuvarande är snart inte kan fyllas med fler gravar.

Frågan har utretts i flera år, men nu finns ett förslag till detaljplan som lagts ut till så kallat samråd. Placeringen för såväl krematoriet som för den nya kyrkogården är tänkt att vara där det i dag finns en bågskyttebana vid väg E 10, relativt nära den nya centrumkärnan.

5 april 2022

Nya Scandic Hotel invigt

Hotelldirektören Peter Salomonsson klipper bandet vid invigningen av Scandic Hotel i nya centrum. Bakom honom syns Scandics Sverigechef Peter Jangbratt.

Den 5 april stängde Scandic Hotell Ferrum portarna för gott och samma dag invigdes ocksåScandics nya hotell i den blivande nya stadskärnan.

Kebnekaise var inspirationen när arkitekten Thomas Sandell ritade Scandic nya hotell i Kiruna, efter att han och Skanska vunnit en arkitekttävling om bygget. Thomas Sandell var förstås med under invigningen och var mycket nöjd med resultatet. Han tackade också företaget Koncepts representanter som utformat inredningen på hotellet som likt byggnaden är inspirerat av naturen här uppe.

Och det är ingen liten byggnad, 45 meter hög fördelat på 13 våningar med 231 rum, cirka 60 fler än Ferrum hade. Det nya hotellet har också en så kallad skybar på tolfte våningen.

– Den är verkligen jättefin. Det kommer att bli Kirunas vattenhål nummer ett, tror Thomas Sandell.

Utsikten är onekligen storslagen och den delar baren med hotellets gym och bastu som ligger på den 13:e och högst belägna våningen.

Hotelldirektören Peter Salomonsson var också mycket nöjd under invigningen och konstaterade att hotellet kommer att bli ett landmärke i Kiruna vid sidan av Stadshuset Kristallen.

– Och bokningsläget ser jättebra ut. Redan första veckan har vi fullbokat ett antal nätter och det ser bra ut även på lite längre sikt, konstaterar Peter Salomonsson.

Scandics nya hotell i Kiruna intill Stadshuset och i mitten skymtar även det nya kulturhuset.

Från hotellets skybar har man en imponerande utsikt över Kiruna.

 Januari 2022 

Topphotell blir i stället utsiktsplats

Så här kan det komma att se ut när betongskelettet på Luossavaaras topp förvandlas till värmestuga och utsiktsplats.

År 2009 byggdes andra våningsplanet på det som skulle bli ett spektakulärt hotell på toppen av Luossavaara, ett hotell med en utsida av glas och Magnetit. Byråkratin satte dock stopp för bygget och och i snart 13 år har betongskelettet stått där utan att något hänt. 

Förrän nu.

Kiruna kommuns fritidsutskott har beslutat att satsa elva miljoner kronor på att bygga om betongstommen till en värmestuga, utsiktsplats och startramp för skidor och downhillcyklister. LKAB, som för några år sedan övertog ägandet av betongskelettet går dessutom in med fem miljoner i projektet, den summa de beräknat att en rivning skulle ha kostat. 

Företaget Norconsult har anlitats för att göra ett förslag till byggnadens utseende och planerad byggstart är planerad till maj och i oktober ska den nya byggnaden stå klar om allt går enligt planerna.

Vägen i mitten av bilden har fått namnet Flyttleden och går från Kurravaaravägen ned mot nya centrum. Det är också adressen för Gula raden som flyttades hit 2019. Nu ska LKAB låta bygga ytterligare 200 bostäder längs Flyttleden.

 December2021

200 nya bostäder byggs av LKAB

 Nu är det klart med ytterligare ett bostadsprojekt i den nya delen av Kiruna. LKAB låter bygga drygt 200 nya bostäder i fyra etapper, som ersättning för bostäder som försvinner på grund av att gruvverksamheten kräver att allt mer av marken i nuvarande centrum påverkas av gruvverksamheten. Varje etapp består består av ett kvarter med tre huskroppar i varje kvarter och fasader i betsat trä. Det blir femvåningsbyggnader i två hustyper.

Byggföretaget HENT, som just nu också bygger den nya kunskapsstaden i nya centrum, har fått uppdraget som beräknas kosta cirka 470 miljoner.

De nya bostäderna ska byggas längs Flyttleden, den väg som går från Kurravaaravägen ned mot den nya centrumkärnan och bostadsområdet beräknas stå klart för inflyttning under 2023.

 November 2021

Så här här ska nya Elite Hotel se ut när det står klart 2024.

Ännu ett storhotell i nya centrum

Nu är det dags att bygga ännu ett storhotell i Kirunas nya centrum. Elite Hotels som i dag äger och driver puben Bishops Arms och ett hotell i samma byggnad med 37 rum kommer nu att växa betydligt.

Elite Hotels, LKAB och Kiruna kommun är överens om att det nu ska byggas ett hotell med 155 rum i Kirunas nya centrumkärna. Placeringen blir i kvarter 6, intill det nya kulturhuset. Utöver hotellet kommer kvarteret att inrymma lokaler för bland annat restauranger och butiker. Och precis som för Scandics ny byggda hotell kommer Elite Hotel att sammanlänkas med kulturhus via en så kallad skywalk, precis som man har det mellan Hotell Scandic Ferrum och Folkets Hus.

Hotellet byggs som en ersättning till Kiruna kommun och Elite Hotels för befintliga lokaler, och inte minst för att återskapa det totala antal hotellrum som försvinner när Kirunas nuvarande centrum avvecklas. Markarbetena påbörjade redan i somras och själva byggstarten är planerad till början av 2022. Två år senare ska det vara klart.

Juni 2021

Platsen för ny järnvägsstation

Ungefär här, till vänster eller möjligtvis till höger om Nikkaluoktavägen, vill Trafikverket bygga Kirunas nya järnvägsstation.

Diskussionerna och utredningarna om en framtida järnvägsstation har pågått i stort sett ända sedan den gamla järnvägsstationen Kiruna C stängdes 2013 och då ersattes av en tillfällig station 1,5 kilometer nordvästerut.

Men nu har Trafikverket pekat ut området där de vill bygga den nya stationen.

Bland alternativen har funnits att göra den tillfälliga stationen permanent, men den ligger sex kilometer från Kirunas blivande nya centrum och anses inte uppfylla kravet på att Kiruna liksom tidigare ska ha en centrumnära station. Andra alternativ har varit att lägga stationen vid flygplatsen eller att placera stationen i direkt anslutning till nya centrum. Men det Trafikverket nu föreslår är att placera stationen nedanför Lolmbolo-området parallellt med väg 870, nya Nikkaluoktavägen. Stationen ska placeras relativt nära Nikkaluoktarondellen, antingen norr eller söder om vägen. 

Trafikverkets förslag innebär att stationen hamnar ungefär 700 meter från nya centrum. Den politiska majoriteten i kommunen liksom LKAB tycker att förslaget är bra. Laevas sameby menar dock att deras enda flyttled för renarna i området drabbas av en ny barriär. Det vill Trafikverket vill lösa med en eller flera ekodukter, breda broar med vegetation som ska göra att renarna vågar ta sig över dem.

Om inget drastiskt inträffar, så blir nästa steg att utarbeta en järnvägsplan. Starten för bygget av en ny station och det planerade spåret kan dock enligt beräkningarna inte starta förrän 2024.

Trafikverkets illustration av den nya stationens placering, mellan Lombolo-området och väg 870. Uppe till höger syns Nikkaluoktarondellen. Ett annat alternativ är att placera stationen till höger om vägen.

Mars 2021

Nya fynd förlänger gruvans liv

De senaste två årens prospekteringar har resulterat i att LKAB kunnat öka sina mineraltillgångar med en halv miljard ton, och bolaget förutspår nu att gruvbrytningen kan fortsätta bortom år 2060.

LKAB har de senaste två åren satsat cirka 700 miljoner kronor på att söka nya fyndigheter på gruvorterna Kiruna, Svappavaara och Malmberget.  Och prospekteringarna har gett resultat som gör att tongångarna är betydligt mer positiva än för två år sedan. Då varnade LKAB:s ledning för att gruvbrytningen i Kiruna skulle kunna behöva minska i Kiruna redan runt 2030. Om man inte hitta mer malm, men det har företaget alltså gjort och nu talar LKAB om gruvbrytning bortom år 2060.

Totalt har prospekteringarna resulterat i att de så kallade mineraltillgångarna har ökat med 45 procent, från 1,2 till 1,7 miljarder ton. I Kiruna är mineraltillgången nu 713 miljoner ton, en ökning med 230 miljoner ton.

Nu fortsätter borrningarna, tekniska undersökningar och ekonomiska utredningar för att förhoppningsvis kunna klassa de nya mineraltillgångarna till så kallade malmreserver, en klassificering som innebär att man vet att det är ekonomiskt lönsamt att bryta.

Tisdag 16 februari 2021

LKAB förbereder ny infart och nytt sjöspår

Här en skiss från LKAB hur man tänkt sig den nya kombinerade infarten och sjöbangården, som också kommer att rymma bland annat vatten-, avlopps- och högspänningsledningar. De vita pilarna har denna sidas redaktör lagt till för tydlighetens skull.

Nu förbereder LKAB ännu en gång en ny infart till gruvbolagets industriområde. Och denna gång är det inte bara vägen som ska flyttas, det ska också byggas en helt ny hundra meter bred sjöbangård, som förutom järnvägsspår ska rymma infartsvägen och en hel del infrastruktur.

– Målsättningen är att vi ska kunna ta den nya järnvägsanläggningen i drift omkring 2025, säger Roger Fjellberg, senior projektledare på LKAB.

Det senaste tio åren har Kirunaborna tydligt kunna se hur gropen som är en förlängning av det gamla dagbrottet växer sig allt större, in mot staden, men också mot LKAB:s infartsväg och sjöbangården, eller sjöspåret som det också kallas.

– Spåren som är längst i öster kommer förmodligen att börja påverkas någon gång mellan 2023 och 2026, men i vilken omfattning är inte klart. Vi har gjort mätningar tidigare som inte visade några nämnvärda förändringar, men vi törs ju inte chansa på att något kan hända våra tåg. Det skulle få väldigt stora konsekvenser, berättar Roger Fjellberg, LKAB:s projektledare för det arbete som nu påbörjats.

Sedan i somras har markarbeten pågått på den torrlagda sjöbotten som ligger mellan den damm som byggdes 2011 och den befintliga sjöbangården. Det är förberedelser för den nya sjöbangården, men på banvallen som ska byggas kommer man också att placera fjärrvärme-, vatten- och avloppsledningar, olika högspänningsledningar, telefon- och optokablar samt en ny infartsväg och gång- och cykelväg.

– Det blir en hundra meter bred bankropp, så det är ett stort fyllningsarbete, som vi räknar med ska vara klart i slutet av 2021 eller början av -22. Sedan ska den få ligga still och sätta sig naturligt i ungefär ett år, säger Roger Fjellberg och tillägger att de i projektet också förbereder sig för, om så behövs, att flytta fjärrvärme-, vatten- och högspänningsledningar så snart som möjligt, eftersom de ligger närmast markrörelserna.

2023 är planen att börja anlägga den nya järnvägen och vägen. Exakt var den nya banvallen kommer att ansluta till bangården och Norgevägen är dock ännu inte helt klart. Det beror nämligen också på vilket slutförslag Trafikverket kommer med i juni när det gäller placeringen av en ny järnvägsstation – om det blir den befintliga tillfälliga stationen som görs permanent, eller om stationen i stället placeras vid flygplatsen eller vid nya centrum.

– Beroende på det alternativ som väljs så får vi ju olika ytor att jobba med, men vi har tänkt oss att väganslutningen ska bli cirka 600 meter väster om den befintliga infarten. Då skulle banvallen ansluta cirka 60 meter från dammkroppen där vi vet att det finns stabil berggrund, säger Roger Fjellberg och tillägger avslutningvis:

– Det finns inga investeringsbeslut på ny järnvägsdragning ännu, det är fortfarande bara planer och förhoppningar, men målsättningen är att vi ska kunna ta den nya järnvägsanläggningen i drift omkring 2025.

Onsdag 25 november 2020

Nya malmfynd bäddar för

gigantiskt industriprojekt

Från Kiirunavaara mot Luossavaara har LKAB byggt en undersökningsort under staden och av allt att döma har borrningarna som genomförts visat att det finns mycket malm under staden.

Måndagen den 23 november bjöd LKAB in till presskonferens om en satsning som kan innebära mycket stora förändringar – för världens gruvbrytning, för miljön och för Malmfälten. Det handlar enligt LKAB:s VD, Jan Moström om den största industriinvesteringen i Sverige någonsin.

Det LKAB planerar att göra är att investera hisnande 400 miljarder under en 20-årsperiod för att göra sina järnmalmsprodukter koldioxidfria. 2045 ska utsläppet av koldioxid från LKAB:s processer och produkter vara noll. Och det ska göras med hjälp av vätgasteknik.
Under 15-20 år räknar gruvbolaget med att det behövs uppåt 3.000 årsarbetare fördelade på Kiruna och Malmberget för att bygga de anläggningar som behövs.

För ganska precis två år sedan var tongångarna helt annorlunda. Då kallade LKAB:s ledning till presskonferens i Kiruna med beskedet att man började se slutet på den nuvarande malmkroppen i Kiruna. Budskapet var att om de inte hittar mer malm, så kommer LKAB tvingas minska produktionen i Kiruna redan från cirka 2030.

Sedan dess har LKAB satsat hårt på prospektering, alltså att leta mer malm. Bland annat har de drivit en gruvgång, en så kallad undersökningsort, ungefär en kilometer under staden, från Kiirunavaara mot Matojärvi idrottsplats för att sedan gå vidare mot Luossavaara.
I undersökningsorten har man sedan bedrivit borrningar för att kartlägga om och i så fall hur mycket malm som kan finnas i berget under staden. Ännu har LKAB inte redovisat några siffror, men LKAB:s prospekteringsdirektör Pierre Heeroma säger i en kommentar i NSD att det kommer att bli fortsatt brytning även efter 2035. LKAB:s ledning pratar nu i tidsperspektivet järnmalmsbrytning bortom 2060.

Det återstår förstås väldigt många frågor som behöver besvaras framöver. De nya anläggningar som ska byggas kräver till exempel enorma mängder el, något som ju också måste lösas miljövänligt. Och hittills har LKAB haft som princip att aldrig bryta malm under bebyggelse. Om nu stora mängder malm finns under bebyggelsen – hur stora områden kommer att beröras av denna stadsomvandling, och när?

I början av februari kommer LKAB, enligt Pierre Heeroma presentera mer detaljerade uppgifter om prospekteringsresultaten.

Tisdag 27 oktober 2020

Nya väg E 10 invigd

Här en bild av den cirka 180 meter långa ravinbron som är en del av väg E 10:s nya sträckning förbi Kiruna.

Denna dag, den 27 oktober 2020, invigs den nya sträckningen för E 10. När det 2003 blev känt att LKAB:s gruvbrytning skulle komma att påverka centrala Kiruna, så var just väg E 10 ett av de första diskussionsämnena.

Den hade ganska nyligt byggts om för 50 miljoner kronor, med en dragning närmare gruvan. Alltså en felinvestering. Och vems fel var det?

Kommunen skyllde då på att LKAB inte varnat för vad som komma skulle. LKAB replikerade att de visst varnat för utvecklingen, men att kommunen inte lyssnat. Slutsatsen man kan dra är väl att LKAB inte ropade tillräckligt högt, samtidigt som Kiruna kommun inte lyssnade tillräckligt uppmärksamt.

Men om de 50 miljonerna då sågs som en gigantisk felinvestering,så har betydelsen av de pengarna bleknat betydligt med åren. Nu pratar vi om miljarder som investeras i Kiruna. När det gäller just den nya sträckningen för väg E 10 så handlar det om cirka sju kilometer ny väg. En investering på drygt 500 miljoner kronor, som LKAB bekostat, med bland annat tre rondeller, eller cirkulationsplatser som Trafikverket föredrar att kalla dem, och femton broar, den längsta med en längd på cirka 180 meter.

Etapp 1, de första fem kilometrarna från Karhuniemi till Kurravaaravägen kunde öppnas för trafik i slutet av oktober 2019 och då fick vägen ännu inte kallas Europaväg. Men denna dag öppnas alltså de återstående två kilometrarna, som passerar Kirunas blivande centrum intill den gamla Tuolluvaaragruvan och nu är alltså den nya sträckningen för väg E 10 förbi Kiruna verklighet.

16 oktober 2020

Bygget av nytt polishus igång

 Med inrikesminister Mikael Damberg på plats togs den 16 oktober det första symboliska spadtaget för ett nytt polishus i Kirunas blivande centrum. Och det blir ett bygge som har plats för fler polisanställda.

– Vi ska ju bli tiotusen fler polisanställda i Sverige till 2024 och vi räknar ju också med att få ta del av det. Det nya polishuset byggs för en femtonprocentig ökning av antalet anställda, så det ser vi fram emot, säger Petter Wikström, tillförordnad lokalpolisområdeschef.

Att det nuvarande polishuset med det passande kvartersnamnet Finkan 7 måste ersättas med ett nytt polishus har stått klart länge. Polismyndighetens projektägare, Sven-Olov Hansson berättade att man redan 2013-14 började diskutera nya lämpliga tomter med Kiruna kommun. Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingen, konstaterade också att det varit en lång juridiskt komplicerad process, eftersom kraven på ett polishus är större än vid normala byggnationer.

Men nu har man alltså nått tidpunkten för byggstarten. Placeringen av det nya polishuset blir strax öster om de centrumkvarter som just nu byggs. Det blir en byggnad i fyra plan där polismyndigheten hyr knappt 10.000 kvadratmeter.

– I dag har vi ju verksamhet på två olika ställen, dels i Finkan 7 och i ett av rymdhusen. Nu samlas all polisverksamhet i den nya byggnaden och med det hoppas vi på samordningsvinster vad gäller nyttjandet av resurser, till exempel video- och konferensanläggningar, sa Sven-Olov Hansson och tillade att planerad inflyttning är 1 januari 2023.

Det nya polishuset, som finansieras av LKAB, kommer att ägas av Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB, vanligtvis förkortat SBB, som är Nordens största ägare av offentliga byggnader, exempelvis polisstationer och äldreboenden. Peab är det bolag som fått uppdraget att bygga den nya polisstationen, ett uppdrag värt cirka 430 miljoner kronor. 

19 februari 2020

LKAB:s nya bolagshotell på gång

Det gamla Bolagshotellet som revs under förra året.

Så här ska det nya Bolagshotellet se ut. Det är ritat av Tirsén & Aili Arkitekter, som också gjort illustrationen.

Bolagshotellet varen av Kirunas äldsta byggnader. Det var Kirunas första byggnad med centralvärme och stod inflyttningsklart 1901 – en kulturbyggnad som LKAB hade ambitionen att flytta och bevara för framtiden. Den tänkta platsen var i det nya bolagsområdet vid foten av Luossavaara dit redan fler byggnader flyttats, bland annat tre bläckhornshus, Ingenjörsvillan och Hjalmar Lundbohmsgården.

 Flyttningen skulle ha genomförts i hösten 2018, men under förberedelserna stötte LKAB och entreprenören Peab på problem. Det visade sig att det anrika hotellet genomgått flera om- och tillbyggnader, där förändringarna inte fanns på ritningar. Byggnaden var tänkt att flyttas i tre delar eftersom den är så stor, men efter genomförda undersökningar bedömdes det helt enkelt vara för farligt att flytta byggnaden ur arbetsmiljösynpunkt. I stället revs Bolagshotellet förra våren.

Hösten 2019 beslutade dock LKAB:s styrelse att bygga ett nytt bolagshotell och nu är det klart hur det ser ut Det nya Bolagshotellet blir inte en exakt kopia, men däremot en byggnad som påminner om det gamla Bolagshotellet, där arkitektbyrån Tirsén & Aili Arkitekter hämtat inspiration från Gustaf Wickmans ritningar från 1925. Det nya Bolagshotellet kommer att ha samma gula fasad, gröna detaljer och rött tak, precis som föregångaren. Invändigt har arkitektoniska detaljer från det gamla hotellet tagits tillvara och ska tillsammans med LKAB:s konstsamling fylla den nya byggnaden med både historia och kultur.

Nu har LKAB lämnat in bygglovshandlingarna för det nya Bolagshotellet. De räknar med byggstart detta år och senast hösten 2022 ska det stå klart.

Så här är det tänkt att det nya Bolagshotellet ska placeras i det bolagsområde i miniatyr som byggs vid foten av Luossavaara. Illustration: Tirsén & Aili Arkitekter

4 november 2019

Lyckad flyttning av ytterligare sju hus

LKAB:s projektledare Mari Kuokkanen framför ett av husen i Gula raden som har Flyttleden som sin nya adress. I bakgrunden skymtar även ett par av de 16 rums arbetarbostäderna.

Under 2017 flyttades åtta kulturbyggnader från Bolagsområdet för att räddas undan markdeformationerna som LKAB:s gruvbrytning orsakar. Sju av byggnaderna flyttades till ett område vid foten av Luossavaara. Den åttonde, länsmansbostaden, flyttades dock till en plats nedanför Kurravaaravägen i sluttningen mot Kirunas nya centrumkärna.Nu har länsmansbostaden fått sällskap av ytterligare sju byggnader när etapp 2 i projektet flyttning av kulturbyggnader inletts.

Först ut var de Gula raden längs Hjalmar Lundbohmsvägen. De tre husen byggdes kring år 1900 och var från början sex, och från början var de inte gula utan röda, vilket man kunnat se när husen frilagts inför flyttningen. De 210 ton tunga husen flyttades med en självgående så kallad modultrailer, som styrs med hjälp av en handhållen kontrollenhet. Föraren av trailern kunde också lätt följa med eftersom hastigheten inte var mer än fem kilometer i timmen och efter ungefär en timme var den första flyttningen genomförd. Därefter följden en flyttning per dag i ytterligare sex dagar. Förutom Gula raden var det fyra 16 rfums arbetarbostäder som stått nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen, mitt emot Annis grill, som flyttades. De är något större än Gulla radens hus och väger 260 ton vardera.

– Flyttningen gick jättebra, allt vi hade planerat när det gäller säkerhet och andra detaljer fungerade riktigt bra, konstaterar LKAB:s projektledare Mari Kuokkanen.
Det kommer dock att dröja ett tag innan husen är klara för inflyttning. Just nu står de ganska högt uppallade eftersom alla hus också kommer att ha ett källarplan.
– Vi räknar med att kunna börja bygga källarväggar i december. När de är klara sänker vi ned husen på källarväggarna och sedan får de vila ett tag. Det är ju trähus och dem måste få tid att sätta sig innan vi börjar renoveringen invändigt, berättar Mari Kuokkanen.
I kvartal tre 2021 räknar Mari Kuokkanen med att det är klart för inflyttning i de sju husen.

20 maj 2019

Ytterligare 31 byggnader räddas och flyttas

De här fyra husen nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen kommer att flyttas under hösten tillsammans med de tre husen i Gula raden. Den nya adressen blir området som kallas Skjutbaneområdet, mellan Kurravaaravägen och den nya centrumkärnan.

Redan när Kiruna kommun och LKAB år 2011 skrev ett så kallat civilrättsligt avtal om gruvstadspark etapp 1 var parterna överens om att dryga 20-talet byggnader skulle flyttas och bevaras för framtiden. 2017 flyttades åtta av byggnaderna, sju av dem till ett nytt bolagsområde i miniatyr vid foten av Luossavaara; Hjalmar Lundbohmsgården och B 1:an, tre bläckhornshus, Ingenjörsvillan samt arbetarbostaden B 5, alltså den femte bostad som byggdes i Kiruna. Det åttonde huset, Länsmansbostaden, flyttades till en plats nedanför Kurravaaravägen, bortanför kyrkogården. Och där får den snart sällskap.

Efter ett par års förhandlingar mellan LKAB, Kiruna kommun och länsstyrelsen presenterade nyligen ytterligare 31 byggnader som ska flyttas och bevaras för framtiden. Det blir många av de hus som verkligen bär Kirunas prägel såsom Landströmshuset, gamla brandstationen, gamla kyrkoherdebostaden och Pekinghuset mitt emot Systembolaget. Men inte bara de. Det handlar också om många hus som Kirunabon i gemen kanske inte lagt märke till eller tänkt på, till exempel Jerusalem vid Bromsgatan, som ju faktiskt har skydd som statligt byggnadsminne.

Redan i år flyttas sju av byggnaderna. Det gäller de tre husen i Gula raden vid Hjalmar Lundbohmsvägen nära gamla stadshuset samt de fyra ljusgröna och gula 16 rums arbetarbostäderna i det område som i övrigt rivits nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen. Förberedelserna pågår redan och under hösten flyttas de till området där Länsmansbostaden står.Sedan kommer flyttningarna att ske successivt, i en ordning som också stämmer överens med stadsomvandlingen i övrigt. Fem byggnader i SJ-området kommer att flyttas till Lokstallsområdet, de övriga mot den nya centrumkärnan.

LKAB ansvarar för flyttningen av i stort sett alla byggnader i det beslut som presenterats. Undantaget är gamla brandstationen och Tusen Toners hus, gamla sjukstugan, som kommunen köpt tillbaka och där kommunen tar ansvar för flyttningen.

Anrika Landströmshuset är en av byggnaderna som ska flyttas till Kirunas nya centrumkärna.

Pekinghuset, mitt emot Systembolaget är ännu en byggnad som ska flyttas och bevaras för framtiden.

Gamla sjukstugan, numera musikföreningen Tusen Toners hus, ska flyttas på kommunens ansvar.

Hureshuset Jerusalem, som är klassat som statligt byggnadsminne, tillhör också byggnaderna som ska flyttas.

Fem hus på SJ-området ska också flyttas, som detta på Rälsgatan, men i detta fall blir den nya adressen Lokstallsområdet.

30 april 2019

 Dags för grovrivningen av Stadshuset Igloo

Den så kallade grovrivningen av gamla stadshuset är igång.

 I augusti förra året slog Stadshuset Igloos portar igen för gott och under hösten pågick arbetet med att tillvarata delar i byggnaden som ska bevaras för framtiden, och som förhoppningsvis kan komma till användning i det nya Kiruna.

I januari fick LTH Traktor, som har uppdraget att riva byggnaden, tillträde till huset. Sedan dess har ytterligare arbeten med att ta tillvara ytterligare delar av byggnaden, bland annat alla räcken samt delar av det handslagna teglet på insidan.Nu återstår dock bara skalet och grovrivningen har startat. När den är avklarad och marken efterbehandlad kommer någon form av gestaltning att genomföras, en park där man också återanvänder vissa delar av Kirunabornas gamla stadshus.

september 2018

Mycket av Stadshuset bevaras

Kommunantikvarien Rasmus Norling berättar att många delar i det gamla Stadshuset ska bevaras och användas i nya byggnader.

För 55 år sedan invigdes Kiruna stadshus, men nu ska det som kommit att kallas Kirunabornas vardagsrum snart rivas.

Men det kommer inte att försvinna helt.

– Stora delar blir faktiskt kvar, säger kommunantikvarien Rasmus Norling, som fått uppdraget att göra en återbruksstrategi för såväl byggnadsdelar som för möblemanget i vårt gamla stadshus.

Och det är en hel del som ska sparas för att kunna användas i nya byggnader i det framtida Kiruna.

Från entréplanet, så ska bland annat marmorpelarna sparas liksom de mäktiga blomlådorna och läktarfönstren till fullmäktigesalen. Och talarstolen.

– Den har ju varit en central del av Stadshusets historia, inte minst under den stora gruvstrejken, säger Rasmus Norling.

En viktig del av bevarandeplanen är det holländska handslagna teglet som utgör större delen av Stadshusets innerväggar.

– Där ska vi spara minst två sektioner. Schmalensee som ritade Stadshuset hade Blå hallen i Stockholms stadshus som förlaga och en murbruksanalys visade att vi hade exakt samma recept på murbruket i vårt stadshus, ett kalkrikt murbruk som är löst och lättrivet. Kan vi återvinna tusen tegelstenar så innebär det också att vi sparar två ton koldioxid i utsläpp som det hade inneburit att tillverka nya. Det finns alltså också en miljöaspekt i det hela, säger Rasmus Norling.

Samtliga räcken i Stadshuset, såväl de i det amerikanska träslaget Oregon Pine som stenräckena ska dock sparas liksom trappräckena i Stadshusets spiraltrappa.

En stor del av originalmöblerna finns ännu kvar i Stadshuset. De specialritades för byggnaden av inredningsarkitekten Folke Sundberg och tillverkades av Klaessons möbelfabrik i Fjugesta utanför Örebro med uppdraget att bygga möbler av hög kvalitet och god hållbarhet.

– Man måste verkligen säga att de löste sitt uppdrag när det gäller Stadshuset. Möblerna och inredning har hållit i över 50 år och är fortfarande i mycket gott skick. Tyvärr kan inte vi i kommunen ta vara på möblerna, men vi hoppas hitta intressenter som kan ta över dem och dra nytta av dem på ett bra sätt, säger Rasmus Norling som räknar med att återvinningen av de delar i Stadshuset som ska sparas kan vara genomförd i slutet av november.

Därefter överlämnas det gamla Stadshuset till LKAB som beräknas starta rivningen efter årsskiftet.

Bland det som ska bevaras för framtiden finns blomkrukorna i stadshushallen liksom delar av tegelväggarna, alla räcken och fönstersektionen in mot kommunfullmäktigesalen.

28 augusti 2018

Ett historiskt byggnadsbyte

Kommunalrådet Kristina Zakrisson och LKAB:s direktör för samhällsombandlingarna, Stefan Hämäläinen vid ceremonin för det historiska byggnadsbytet.

Veckan 6-10 augusti flyttade Kiruna kommun över sin verksamhet från det gamla Stadshuset till det nya, och vid en ceremoni den 28 augusti överlämnade LKAB det nya Stadshuset officiellt till Kiruna kommun. Samtidigt överlämnade Kiruna kommun över det gamla Stadshuset till LKAB, ett historiskt byggnadsbyte.

 Det var i mars 2013 som Kiruna kommun tillsammans med organisationen Sveriges Arkitekter utlyste en arkitekttävling om ett nytt stadshus i Kiruna. Vann gjorde förslaget Kristallen, som ritats av det danska företaget Henning Larsen Architects. Det är en rund byggnad med en fasad av italiensk vit granit och i mitten av byggnaden hänger den del som kallas Kristallen i luften och hålls uppe av mycket kraftiga stålbalkar. I den delen kommer också vårt nya länskonstmuseum att ha sin verksamhet.

 Hösten 2015 startade själva bygget, som Peab fått i uppdrag att utföra med Bravida som underentreprenör för alla installationer. Och nu har alltså inflyttningen genomförts i den drygt 34 meter höga byggnaden som rymmer totalt 13.450 kvadratmeter lokaler.

 Vid ceremonin för byggnadsbytet bytte Kiruna kommun och LKAB också gåvor med varandra. Kommunalrådet Kristina Zaklrisson överlämnade en bålskål, som Hjalmar Lundbohm fick av de anställda på sin 60-årsdag 1915. Den hade sedan gått i arv inom släkten och skänktes så småningom till Kiruna kommun av Sixten Lundbohm.

 Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingarna, överlämnade i sin tur ett stycke av mineralet Pyrit från Kiirunavaara.

 – Pyrit är det man brukar kalla för kattguld, och det var just kattguld som var arkitektens inspiration när han ritade Stadshuset Kristallen, förklarade Stefan Hämäläinen.

 Den 22 november blir det en officiell invigning av Stadshuset, då också Länskonstmuseet i samma byggnad invigs.

KIrunas nya stadshus, Kristallen, med klocktornet intill.

Interiörbild från nya Stadshuset.

Juni 2018

Nytt miljardavtal

En karta som visar de tre så kallade gruvstadsparker som LKAB och Kiruna kommun hittills kommit överens om. Det handlar alltså om stora delar av Kirunas nuvarande centrum.

Kirunas kommunledning och LKAB är nu överens om ett tredje så kallat gruvstadsparkavtal, enligt LKAB en affär på sammanlagt cirka två miljarder kronor.

En stor del av detta rör kommunala Kirunabostäder som bland annat har 394 bostäder i området som utgör Gruvstadspark del 3. Och Kirunabostäder har valt att låta LKAB bygga nytt åt bostadsbolaget i stället för att sälja. Nyckel mot nyckel.

– Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum, säger Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingen.

År 2011 skrev Kristina Zakrisson och LKAB:s dåvarande VD, Lars-Eric Aaro under det första civilrättsliga avtalet om hur LKAB och Kiruna kommun i praktiken ska hantera det faktum att en del av staden måste göras om till gruvindustriområde. Gruvstadsparken del 1 är det område nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen varifrån flera byggnader flyttats och där resten rivits eller ska rivas denna sommar.

Den gången handlade det inte om särskilt mycket pengar eftersom LKAB ägde alla byggnader i området. Det som egentligen var mest intressant var att parterna hade kommit överens om att dryga 20-talet byggnader skulle flyttas och bevaras för framtiden.

Avtalet för området som kallas Gruvstadspark del 2, GP 2, var dock en helt annan sak. Detta område omfattar större delen av Kirunas nuvarande centrum och den 12 juni 2014 undertecknades ett avtal där LKAB förband sig att betala 3,74 miljarder kronor, inklusive en post på 350 miljoner för oförutsedda utgifter, för det som kommunen äger i området. Det handlade bland annat om Lindex-huset, Gallerian och Kupolen och så förstås all infrastruktur som vägar och allt som finns nedgrävt i marken. Helt enkelt allt  i detta område som måste byggas upp på nytt på en annan plats.

Och nu är kommunledningen och LKAB alltså överens om ett tredje gruvstadsparkavtal, Gruvstadspark del 3, GP 3, som handlar om resten av Kirunas nuvarande centrum och de områden som ligger närmast centrum.

Det är ett viktigt avtal för LKAB. Om kommunen också ändrar detaljplanerna för detta område till att bli gruvindustriområde, så räknar LKAB med att gruvverksamheten är säkrad fram till 2028.

Det kommunala bolag som berörs mest denna gång är Kirunabostäder.

Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingsfrågorna berättar att bolaget har sammanlagt 34.612 kvadratmeter bostäder och lokaler inom GP 3, varav cirka 12.000 kvadratmeter är lokaler och resten bostäder. Totalt 394 stycken.

I det förra avtalet fick Kirunabostäder betalt för sina fastigheter, men denna gång har man valt att låta LKAB bygga ersättningsfastigheter, nyckel mot nyckel alltså, eller funktionsersättning som Tomas Stålnacke föredrar att kalla det.

– Det som har varit bärande i den här affären är att vi ska få samma storlek, funktion, kvalitet och läge. Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum. Vi är en stor aktör i dagens centrum och

April 2018

Kvinnorna tar plats i nya Kiruna

Konstnären Aili Kangas är en av de kvinnor som nu får ge namn åt en gata i nya centrumkärnan.

Vad har Elin Andersson, Kejsarinnan Olga och Lotten Eriksson gemensamt? Jo, de har fått ge namn åt några av Kirunas nya gator.

De närmaste åren behöver Kirunabor och besökare lära sig så mycket som 25 nya gator och vägar att hålla reda på. Och till skillnad från tidigare har nu också kvinnorna i Kirunas historia fått ta mer plats i vårt gatunät.

Hjalmar Lundbohm, Gustaf Wickman, August Malm, Seger Svanberg, Arendt Grape, ja, listan över män som fått ge namn åt gatorna i Kiruna kan göras mycket lång. När gator och vägar fått personnamn är det männen som dominerat totalt. Fru Välivaara, Syster Mia, Lina Hjorth och Kirunas förstfödda, Kiruna Söderberg är de enda kvinnor som hittills finns representerade bland våra gatunamn.

Men nu ska fler kvinnor få ta plats i Kirunas gatunät. Stadsomvandlingen innebär att nya områden ska bebyggas och därmed måste också nya gator och vägar anläggas. Det handlar om totalt 25 nya gator och vägar som anlagts eller ska anläggas de närmaste åren. Tio av dem har fått namn efter personer i Kirunas historia, tre män och sju kvinnor, eller åtta om man ska vara helt korrekt, eftersom två systrar fått ge namn åt en gata.

Tre av kvinnorna kommer att återfinnas bland gatunamnen i den nya centrumkärnan. En av dem är rallarkockan Svarta Björn, närmast en legend vars riktiga namn man fortfarande tvistar om.

Elin Andersson (1926-2003)betydde under många år oerhört mycket för kulturen i Kiruna, framför allt under sina drygt 20 år som kultursekreterare i Kiruna kommun.

Konstnären Aili Kangas (1924-2000) har också fått ge namn åt en av nya centrums gator. Hon föddes i Kiruna, som hon också bodde i hela sitt liv efter konststudierna i Stockholm under 1950-talet. Hon finns representerad bland annat på Moderna museet, Gustav VI Adolfs samlingar och förstås även i kommunens konstsamling.

I den nya centrumkärnan har också två män fått gator uppkallade efter sig. Den ena är den berömde arkitekten Ralph Erskine, som bland annat ritade kvarteret Ortdrivaren med kända byggnader som ”Snusdosan” och ”Spottkoppen”.

Den andre mannen i nya centrum är konstnären Alvar Jansson (1922-1991).

Vid foten av Luossavaara har LKAB skapat ett bolagsområde i miniatyr och intill ska Riksbyggen börja bygga bostadsrätter denna sommar. Där kommer att finnas tre gator som alla fått namn av kvinnor. Den som går genom Nya Bolagsområdet heter Lotten Erikssons gata efter den första föreståndarinnan för Bolagshotellet, Charlotta ”Lotten” Eriksson, direktrekryterad av Hjalmar Lundbohm från Uppsala.

Maria Taaveniku behövde inte flytta lika långt. Hon kom med sin man från Malmberget till Kiruna 1898 och bodde i Kirunas första byggnad B !:an fram till sommaren 1900. Innan ångköket byggdes på Ön var det Maria som lagade maten åt många av de ungkarlar som kommit för att jobba åt LKAB och han har nu fått ge namn åt en av gatorna som ska anläggas vid foten av Luossavaara.

Det har också två systrar från Jukkasjärvi, nämligen Brita Maria och Sofia Olofsdotter Pappila. Även de har viss anknytning till LKAB eftersom de brukade anlitas av Hjalmar Lundbohm vid representationsmiddagar för viktiga gäster.

I Jägarskoleområdet kommer det också att finnas en gata uppkallad efter en kvinna ur kommunens historia. Det är Olga Raattamaa som bodde i den lilla byn Kummavuopio i kommunens nordöstra del, där hon gav mat och husrum åt resenärer i cirka 50 års tid. Under andra världskriget tog hon också hand om flyktingar från både Norge och Finland och kom att kallas Kejsarinnan Olga. För sina insatser under kriget fick också ta emot en medalj från den norske kungen Håkon VII. Och snart kommer Kiruna alltså att ha en gata uppkallad efter henne.

Tisdag 26 september 2017

Nu flyttas Lundbohmsgården

På morgonen den 25 september lastades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården på en jättelik trailer.

Här har man lyckats lossa den första av tre delar inför flyttningen till foten av Luossavaara.

Cirka 300 personer, framför allt barn, följde med när den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården flyttades..

Det är förändringarnas tid. För bara några veckor sedan monterades Stadshusets klocktorn ned. Denna dag flyttades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården.

Här passerar Hjalmar Lundbohmsgården en av broarna på vägen till Luossavaara och marginalen till broräckena är inte stor.

Hjalmar Lundbohmsgårdens första del närmar sig slutmålet.

Den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården rullar in mellan de hus som redan tidigare under våren och sommaren flyttats från Bolagsområdet till foten av berget Luossavaara för att tillsammans bilda ett bolagsområde i miniatyr..

Under våren och sommaren har sammanlagt fem husflyttningar genomförts i Kiruna. Det är tre bläckhornshus, hyreshuset B 5 samt den jättelika Ingenjörsvillan som alla flyttats från Bolagsområdet till ett bolagsområde i miniatyr vid foten av berget Luossavaara.

Denna dag var det dags för ytterligare en husflyttning, en mycket speciell sådan. Det gäller Hjalmar Lundbohmsgården samt B 1, Kirunas första byggnad. Själva Hjalmar Lundbohmsgården är den näst äldsta byggnaden  och uppfördes i fyra etapper, mellan 1895 och 1909 och var bostad för Kirunas förste disponent Hjalmar Lundbohm. Gården är klassad som byggnadsminne och har noggrant dokumenterats inför flyttningen. Eftersom byggnaden är så stor, så kan den inte flyttas i ett stycke utan har delats upp i tre delar.  Idag flyttades den första delen, som inte är någon liten pjäs, cirka 25 meter lång och 168 ton tung.

I samband med flyttningen hade LKAB också inbjudit Kirunaborna att följa byggnadens flyttning i en så kallad Move walk, från sin plats på Bolagsområdet till dess nya plats vid Luossavaara. Och uppslutningen var stor. Uppskattningsvis cirka 300 personer, framför allt dagisgrupper följde med på denna vandring. Minst lika många, om inte fler, stod längs färdvägen för att uppleva och i många fall avbilda denna denna milstolpe i stadsomvandlingen.

Planeringen av flyttningen har pågått länge, men nu är allt klart för flyttning och dagen innan flyttlasset rullade så lastades den första delen på en jättelik trailer med 14 hjulaxlar som vardera har 4 däck.

Senare i höst väntar ytterligare en husflyttning. Då gäller det Länsmansbostaden och denna byggnad blir den första som flyttas mot Kirunas nya stadskärna.

3 augusti 2017

Nu flyttas stadshustornet

Nu förändras stadsbilden i Kiruna dramatiskt. Det 26 meter höga klocktornet på Stadshuset monteras nämligen ner för att renoveras och återuppbyggas vid Kirunas nya stadshus, som ska stå klart nästa år.

Det är Kirunaföretagen LTH Traktor AB och Nybergs Mekaniska Verkstad som fått uppdraget att genomföra projektet och måndagen den 31 juli på kvällen startade lyftet av den första av sex sektioner som tornet delas upp i för flyttningen. Lyftet tog dock lite tid men, vid sextiden på morgonen efter var lyftet genomfört och den översta delen transporterades till Nybergs Mekaniska Verkstad, som ansvarar för att demontera, renovera och återuppbygga Bror Marklunds klocktorn.

Under några dagar kan nu Kirunabor och besökare vid tiotiden på kvällarna se hur ytterligare sektioner lyfta av klocktornet för transport till renoveringsplatsen.

Nedan några bilder från tornet strax innan första lyftet och sedan från den 3 augusti då sektionen med undre delen av klocktornets urtavla lyftes ned för transport till renovering.

Leif Larsson, arbetsledare på Nybergs Mekaniska verkstad, vid urtavlan på Stadshusets klocktorn. 

En av Bror Marklunds skulpturer som sticker ut från klocktornet, förmodligen en älg eller en ren som har fin utsikt.

En av många skulpturer i Stadshusets klocktorn föreställer en gruvarbetare.

Den 3 augusti hade demonteringen av Stadshusets klocktorn hunnit så här långt.

Klockan 21.57 torsdagen den 3 augusti kunde ytterligare en sektion av Stadshusets klocktorn transporteras iväg för renovering.

14 juni 2017

De första husflyttningarna genomförda

Den 14 juni flyttades ett av de fyra första husen från Bolagsområdet till en tryggare plats vid foten av berget Luossavaara.

Nu har de första husflyttningarna genomförts, då fyra kulturhus i Bolagsområdet flyttats till ett nytt Bolagsområde i miniatyr, som LKAB bygger upp på Luossavaaras sluttning.

När bostadshuset B 5 flyttades onsdagen den 24 maj, så var det ytterligare en milstolpe i stadsomvandlingen. Det blev det första huset att flyttas och ett stort pressuppbåd med journalister, fotografer och filmare från flera olika länder fanns på plats för att dokumentera flyttningen.

Premiärresan gick planenligt och dagen efter flyttades ett så kallat Bläckhorn till Luossavaara. Efter ett par veckors uppehåll var det sedan dags igen. Under två dagar, den 14 och 15 juni, flyttades ytterligare två bläckhorn till området vid Luossavaara.

Nu blir det ett uppehåll, men till hösten är det dags för nästa etapp, då de riktigt stora byggnaderna ska flyttas. Det är Ingenjörsvillan, Bolagshotellet samt Hjalmar Lundbohmsgården och B 1, Kirunas första byggnad.

Februari 2017

26,5 miljoner satsas på konst i nya Kiruna

Magdalena Nilsson från Stockholm var en av sex konstnärer som fick i uppdrag att skapa verk till Nya Raketskolan. Framöver väntar många nya konstnärsuppdrag när Kirunas nya centrumkärna ska byggas.

När Statens konstråd bildades 1937 infördes samtidigt den så kallade enprocentsregeln för kommuner och landsting. Den innebar att en procent av kostnaden för ny- om- och tillbyggnationer skulle avsättas till konst i offentliga miljöer. Men det är ingen tvingande regel, det är en rekommendation som långt ifrån alla följer. I Norrbotten är det till exempel bara Region Norrbotten(tidigare Norbottens läns landsting), Luleå kommun och Kiruna kommun som tillämpar regeln.
Och i Kiruna, som ska bygga en helt ny centrumkärna, kommer enprocentsregeln att få enorma effekter de kommande åren.
Kultursekreteraren Lennart Lantto berättar att bygget av Nya Raketskolan för ett par år sedan innebar att hela 2,2 miljoner avsattes till konstinköp.– Det var ett enormt intresse bland konstnärerna i Sverige och vi fick in hela 291 förslag, varav sex valdes ut, berättar Lantto,

Konstnärernas intresse för Kiruna lär inte minska. Framöver kommer med största säkerhet alla konstnärer som sysslar med offentliga utsmyckningar att noggrant följa det som händer i Kiruna. Här ska nämligen mycket stora pengar investeras i offentlig konst.
För bygget av det nya stadshuset avsätts exempelvis 5,5 miljoner kronor. Och det är bara början. Genom Gruvstadsparken etapp 2-avtalet (GP 2-avtalet) betalar LKAB cirka 3,7 miljarder till kommunen för att bland annat bygga ett nytt badhus, nytt Folkets Hus/kulturhus, en ny skola, ny brandstation och det nya torget. Det kommer att innebära ytterligare cirka 21 miljoner för konstinköp, berättar Lennart Lantto.
Totalt 26,5 miljoner ska alltså investeras i konst i Kiruna de närmaste åren.
– Men riktigt allt ska inte gå till inköp av ny konst. En del av pengarna ska också användas för att flytta konst, exempelvis den fantastiska mosaikväggen i Badhuset och skulpturen Talande tecken i Ferrumparken. berättar han.

Lennart Lantto konstaterar att Kiruna mer än någonsin gör skäl för att kunna kallas en konststad. Kiruna kommun har sedan tidigare en mäktig konstsamling med över 2.000 verk, nästa år har staden också ett länskonstmuseum och när kulturhuset står klart får även Konstgillet bättre möjligheter att visa konst. Och samtidigt kommer det alltså att investeras åtskilliga miljoner i ny konst.
– Det är något fantastiskt som håller på att hända i Kiruna, konstaterar Lennart Lantto.

Onsdag 22 april 2015

Nu rivs de första bostäderna

Nu rivs de första husen i bostadsområdet Ullspiran och framöver får Kirunaborna vänja sig vid att rivningar av hus blir en del av vardagen.

Stadsomvandlingen i Kiruna har varit ett begrepp ända sedan 2004. Det var då LKAB presenterade sin första prognos för hur järnmalmsbrytningen också kommer att börja påverka bebyggelsen. Mycket har skett sedan dess. Järnvägen förbi Kiruna har fått en ny sträckning. Elförsörjningen har byggts om liksom huvudavloppsledningen genom staden. Väg 870 mot Nikkaluokta håller på att få en ny sträckning och snart ska även den nuvarande sträckningen av väg E 10 flyttas.

Trots allt detta kan man ändå på sätt och vis säga att det är just nu stadsomvandlingen blir tydlig. Nu måste nämligen det första bostadsområdet rivas, eftersom sprickorna som gruvbrytningen orsakar närmar sig bebyggelsen. Och de kommande decennierna kommer rivningar av bostäder och lokaler att vara ett ständigt inslag i gruvstaden.

Bostadsområdet Ullspiran byggdes 1967-68, fyra gårdar med sammanlagt 148 lägenheter i två- och trevånings tegelhus. Ett populärt område, inte minst bland barnfamiljer, tack vare de bilfria innergårdarna. Men också det bostadsområde som ligger närmast Kiirunavaaragruvan. LKAB, som äger husen, har de senaste åren erbjudit de boende i området nya lägenheter och successivt har Ullspiran tömts på sina ordinarie hyresgäster. Kvar finns sedan en tid bara entreprenörer och studenter som hyr lägenheterna på korttidskontrakt, och två av gårdarna har under vintern tömts helt. Och det är dessa två gårdar, med sammanlagt 80, lägenheter, som nu rivs.

I mars stängslades gårdarna in och arbetet påbörjades, bland annat med att tömma lägenheterna på vitvaror. Målet är att så mycket som möjligt ska återvinnas och exempelvis fönster och just vitvaror har bjudits ut till försäljning. Men även själva husen ska återvinnas. Enligt LKAB kommer 96 procent av rivningsmaterialet att kunna återanvändas, framför allt i de gabioner (ståltrådsburar) som ska fyllas med tegel och betong och sedan placeras ut där husen stått, som ett minne av bostadsområdet. Innergårdarna med sina lekplatser ska också lämnas kvar och fortsätta att fungera som ett parkområde till dess området måste stängslas in på grund av gruvdriften.

Och efter en dryg månads förarbeten är det nu alltså dags för grävmaskinen att börja arbeta. Nu börjar rivningarna på allvar och kommer alltså framöver att vara en del av Kirunabornas vardag. 

Söndag 8 mars 2015

Stadsflytten i Washington

En av Kirunabilderna som finns med i utställningen på House of Sweden i Washington.

Nu är stadsflytten i Kiruna ännu mer världskänd.  Eller åtminstone mer känd i USA. White Arkitekter AB, som tillsammans med Ghilardi+Hellsten Arkitekter har huvudansvaret för att utforma det nya Kiruna, inbjöds nämligen att presentera Kiruna-projektet på House of Sweden i Washington, där Sverige har sin ambassad. Den 5 mars hölls i samarbete med svensk.amerikanska handelskammaren ett seminarium om stadsomvandlingen och den 7 mars var det vernissage för en utställning om projektet i Kiruna, en vernissage som lockade cirka 400 besökare.

På utställningen visade White Arkitekter och Ghilardi+Hellsten sina skisser över hur de tänkt sig det framtida Kiruna. Det nutida Kiruna skildrades också på utställningen, glädjande nog med 17 förstoringar hämtade från mitt projekt Ögonblick i Kiruna.

Utställningen, ”Moving a city: A cabinet of Curiosities from Kiruna” visades i Nobelsalen på svenska ambassaden under drygt fem månader.