Kiruna ska flyttas
I över 100 år pågick järnmalmsbrytningen i Kiruna utan att nämnvärt påverka staden. År 2004 stod det klart att den tiden definitivt var över. Då presenterade gruvföretaget LKAB nämligen en prognos för hur sprickbildningen som gruvbrytningen orsakar kommer att närma sig bebyggelsen för att slutligen också nå in i själva staden.
Kiruna är beroende av gruvbrytningen – alltså måste delar av staden flyttas.
När LKAB en gång i tiden startade järnmalmsbrytningen i Kiruna gjorde de detta i dagbrott – alltså då man bryter malmen från markytan och nedåt – och sedan 1960-talet under jord. Tidigare låg den så kallade huvudnivån på det man kallar 1 045 meters avvägning, vilket är cirka 800 meter under markytan. Den nya huvudnivån på 1 365 meters avvägning ligger ytterligare drygt 300 meter djupare och kommer att förlänga gruvans livslängd fram till cirka år 2033-35. Nu påverkas även stadens bebyggelse på allvar av brytningen. Malmkroppen i Kiirunavaara ligger nämligen infälld som en snedställd skiva i berget – i 60 graders lutning sluttar den nedåt och inåt, mot bebyggelsen.
En skiss från LKAB som visar hur malmkroppen lutar i 60 graders vinkel ner och in mot staden. I takt med att malmen bryts, så följer gråberget med neråt. Först börjar marken röra på sig. Nästa skede är att det uppstårsprickor och slutligen börjar berget rasa nedåt.
LKAB:s brytningsmetod innebär att när järnmalmen bryts och forslas bort uppstår hålrum i berget. Dessa fylls av gråberget ovanför malmen som helt enkelt rasar ned och fyller hålrummen. Ju mer malm som bryts, desto mer sjunker berget ovanför och till sist påverkas även markytan. I ett första skede brukar man tala om markdeformationer.
Långt innan några synliga förändringar uppstår på markytan, så rör den sig, både i sidled och nedåt. Men det är inte husen som drabbas först när detta börjar ske. De skulle i själva verket kunnat stå kvar ganska länge om det inte vore för att vi är beroende av all infrastruktur vi grävt ned, till exempel vatten- och avloppsledningar.
Så småningom kommer också synliga sprickor och sättningar att uppstå, men bostäder och fastigheter måste alltså överges flera år tidigare och Miljödomstolen har fastställt villkor för hur mycket marken får röra sig innan en plats måste omvandlas till gruvindustriområde. För att ha kontroll på markrörelserna har LKAB därför installerat drygt 350 mätpunkter, från nuvarande gruvindustriområde och in mot staden, där man med hjälp av GPS kan kontrollera om och hur mycket marken rör sig.
Detta, tillsammans med andra undersökningar, använder LKAB för att göra prognoser över när områden närmast gruvan kommer att påverkas, prognoser som kontinuerligt måste uppdateras.
Ett av de första projekten var att bygga en ny elförsörjning för Kiruna. Det gamla ställverket PT 92 låg oroväckande nära sprickzonen – ett ställverk som försörjde större delen av Kiruna och även delar av LKAB med el. På tre år byggdes en ny elförsörjning, ett jätteprojekt som normalt sett skulle ha krävt åtta år enligt Vattenfall.Bygget av en ny järnväg genomfördes också på tre år, mellan 2009 och 2012.
Den 30 augusti 2012 invigdes den nya sträckningen, en investering på runt 2,5 miljarder för att bygga 14 kilometer ny järnväg på säkert avstånd från framtida sprickbildningar. Av samma anledning har också en ny huvudavloppsledning för staden byggts.
Och sedan 2015 började även bebyggelsen påverkas på allvar då bostadsområdet Ullspiran, det som låg närtmast gruvan, revs. Fram till 2033-35 beräknar man att cirka 6.000 människor, cirka en tredjedel av centralortens befolkning, kommer att beröras av gruvindustriområdets utbredning. Därutöver tillkommer cirka 450.000 kvadratmeter lokaler för skolverksamhet, sjukvård, handel och övrig näringsverksamhet. Under 2016 var det ett uppehåll i rivningarna, men 2017 ökade takten dramatiskt. Fram till i dag, 2022, har cirka 730 bostäder avvecklats, antingen rivit eller tömts på hyresgäster innan rivning. Mest uppmärksammat var ändå rivningen av Kirunas tidigare stadshus Igloo, som genomfördes under 2019.
2018 kunde det nya stadshuset Kristallen invigas, ett bygge som startade 2015. Sedan dess har byggena avlöst varandra.2021 stod det nya kulturhuset Aurora klart. Samma år kunde också de första hyresgästerna flytta in i kvarter 1 intill Stadshuset och i år, 2022, har även kvarter 4 blivit klar för inflyttning. I april invigdes Scandics nya hotell och den 1 september kunde Kirunas nya centrum med tre gallerior invigas. Samtidigt pågår ett stort antal asndra byggrpjekt, bland annat av ett nytt polishus, ett nytt badhus och mängder av bostäder. Under 2023 räknar LKAB med att bli klara med ytterligare 547 bostäder.