Kiruna ska flyttas

Flytta_flygbild

I över 100 år pågick järnmalmsbrytningen i Kiruna utan att nämnvärt påverka staden. År 2004 stod det klart att den tiden definitivt var över. Då presenterade gruvföretaget LKAB nämligen en prognos för hur sprickbildningen som gruvbrytningen orsakar kommer att närma sig bebyggelsen för att slutligen också nå in i själva staden.
Kiruna är beroende av gruvbrytningen – alltså måste delar av staden flyttas.

När LKAB en gång i tiden startade järnmalmsbrytningen i Kiruna gjorde de detta i dagbrott – alltså då man bryter malmen från markytan och nedåt – och sedan 1960-talet under jord. Tidigare låg den så kallade huvudnivån på det man kallar 1 045 meters avvägning, vilket är cirka 800 meter under markytan. Den nya huvudnivå på 1 365 meters avvägning ligger ytterligare drygt 300 meter djupare och kommer att förlänga gruvans livslängd fram till cirka år 2033-35. Och från och med nu påverkas även stadens bebyggelse på allvar av brytningen. Malmkroppen i Kiirunavaara ligger nämligen infälld som en snedställd skiva i berget – i 60 graders lutning sluttar den nedåt och inåt, mot bebyggelsen.

 

Flytta_deformationEn skiss från LKAB som visar hur malmkroppen lutar i 60 graders vinkel ner och in mot staden. I takt med att malmen bryts, så följer gråberget med neråt. Först börjar marken röra på sig. Nästa skede är att det uppstårsprickor och slutligen börjar berget rasa nedåt.

 

 

 

LKAB:s brytningsmetod innebär att när järnmalmen bryts och forslas bort uppstår hålrum i berget. Dessa fylls av gråberget ovanför malmen som helt enkelt rasar ned och fyller hålrummen. Ju mer malm som bryts, desto mer sjunker berget ovanför och till sist påverkas även markytan. I ett första skede brukar man tala om markdeformationer.

Långt innan några synliga förändringar uppstår på markytan, så rör den sig, både i sidled och nedåt. Men det är inte husen som drabbas först när detta börjar ske. De skulle i själva verket kunnat stå kvar ganska länge om det inte vore för att vi är beroende av all infrastruktur vi grävt ned, till exempel vatten- och avloppsledningar.

Flytta_Sprickan

Så småningom kommer också synliga sprickor och sättningar att uppstå, men bostäder och fastigheter måste alltså överges flera år tidigare och Miljödomstolen har fastställt villkor för hur mycket marken får röra sig innan en plats måste omvandlas till gruvindustriområde. För att ha kontroll på markrörelserna har LKAB därför installerat drygt 350 mätpunkter, från nuvarande gruvindustriområde och in mot staden, där man med hjälp av GPS kan kontrollera om  och hur mycket marken rör sig.

Detta, tillsammans med andra undersökningar, använder LKAB för att göra prognoser över när områden närmast gruvan kommer att påverkas, prognoser som kontinuerligt måste uppdateras.
Ett av de första projekten var att bygga en ny elförsörjning för Kiruna. Det gamla ställverket PT 92 låg oroväckande nära sprickzonen – ett ställverk som försörjde större delen av Kiruna och även delar av LKAB med el. På tre år byggdes en ny elförsörjning, ett jätteprojekt som normalt sett skulle ha krävt åtta år enligt Vattenfall.Bygget av en ny järnväg genomfördes också på tre år, mellan 2009 och 2012.
Den 30 augusti 2012 invigdes den nya sträckningen, en investering på runt 2,5 miljarder för att bygga 14 kilometer ny järnväg på säkert avstånd från framtida sprickbildningar. Av samma anledning har också en ny huvudavloppsledning för staden byggts.

Och nu påverkas alltså även bebyggelsen. De närmaste cirka 15 åren beräknar man att cirka 3.000 lägenheter kommer att beröras av gruvindustriområdets utbredning. Därutöver tillkommer cirka 450.000 kvadratmeter lokaler för skolverksamhet, sjukvård, handel och övrig näringsverksamhet. Bostadsområdet Ullspiran är det som ligger närmast gruvindustriområdet och området med totalt 148 lägenheter har de senaste åren tömts på ordinarie hyresgäster och är nu jämnade med marken. Under 2016 var det ett uppehåll i rivningarna, men 2017 ökade takten dramatiskt. Under detta år revs eller flyttades sammanlagt ett 30-tal byggnader i Bolagsområdet. Och just nu, barmarksperioden 2018, rivs ytterligare ett antal byggnader i samma område.

 

Flyttas_stadshusetNu är också byggandet av en ny centrumkärna i full gång. Kirunas blivande nya stadshus började byggas hösten 2015 och är nu, tillsammans med det gamla stadshusets klocktorn, ett tydligt landmärke för besökare som kommer på bilvägen söderifrån. 6-10 augusti detta år, alltså 2018, sker den slutliga överflyttningen från Kirunas nuvarande/tidigare stadshus till det nya Stadshuset.
Stadsomvandlingen är i gång på allvar.