Mars 2021

Nya fynd förlänger gruvans liv

0000_Prospektering

De senaste två årens prospekteringar har resulterat i att LKAB kunnat öka sina mineraltillgångar med en halv miljard ton, och bolaget förutspår nu att gruvbrytningen kan fortsätta bortom år 2060.

LKAB har de senaste två åren satsat cirka 700 miljoner kronor på att söka nya fyndigheter på gruvorterna Kiruna, Svappavaara och Malmberget.  Och prospekteringarna har gett resultat som gör att tongångarna är betydligt mer positiva än för två år sedan. Då varnade LKAB:s ledning för att gruvbrytningen i Kiruna skulle kunna behöva minska i Kiruna redan runt 2030. Om man inte hitta mer malm, men det har företaget alltså gjort och nu talar LKAB om gruvbrytning bortom år 2060.

Totalt har prospekteringarna resulterat i att de så kallade mineraltillgångarna har ökat med 45 procent, från 1,2 till 1,7 miljarder ton. I Kiruna är mineraltillgången nu 713 miljoner ton, en ökning med 230 miljoner ton.

Nu fortsätter borrningarna, tekniska undersökningar och ekonomiska utredningar för att förhoppningsvis kunna klassa de nya mineraltillgångarna till så kallade malmreserver, en klassificering som innebär att man vet att det är ekonomiskt lönsamt att bryta.

 

25 mars 2021

Coop satsar i nya centrum

0000_Coop

Coop Lappgatan är den senast byggda Coop-butiken i Kiruna och invigdes 2016 efter att ha återuppbyggts efter en brand året innan. Butiken i Kirunas nya centrum blir dock större.

Nu står det klart att även Coop etablerar sig i Kirunas nya centrum: LKAB låter just nu bygga sammanlagt cirka 69.000 kvadratmeter i kvarteren 7, 8 och 9. På bottenplanen i dessa kvarter ska 49 handelslokaler få plats och Coops butik placeras i gallerian i kvarter 8 med bland andra Systembolaget och Kiruna Bokhandel som grannar.

Butiken kommer att omfatta cirka 1.000 kvadratmeter, något större än exempelvis den butik Coop har i dag på Lappgatan.

Eva Pettersson, fastighetschef på Coop Norrbotten, konstaterar att butiken därför kan ha ett brett sortiment, och eftersom många arbetsplatser finns i närheten av den nya butiken, så kommer Coop där att även satsa på en salladsbar och ett stort utbud av färdigrätter.

För Coop-butiken liksom för alla andra handlare i nya centrum är planen att kunna öppna i september 2022.

 

Mars 2021

Start för ännu ett bostadsbygge

Serneke_Kiruna

Byggbolaget Serneke har i ett avtal med LKAB uppdraget att bygga 226 nya lägenheter.

Ännu ett byggbolag etablerar sig nu i Kiruna. Det är Serneke som har skrivit ett avtal med LKAB om byggandet av 226 hyreslägenheter i sex kvarter på det så kallade Skjutbaneområdet, mellan Kurravaaravägen och den nya centrumkärnan.  Det blir två- och fyravåningshus med allt från enrums- till femrumslägenheter. Fasaderna kommer att vara i trä och ska att målas i orange och grått.

En lite annorlunda detalj i projektet är det under husen ska byggas flera större källare som ska kunna fungera som skyddsrum för 800 personer. Skyddsrum är ju något som diskuteras eftersom många försvinner i takt med att byggnader också måste rivas.

Byggstarten sker inom kort och lägenheterna beräknas vara inflyttningsklara under hösten 2022.

 

Tisdag 16 februari 2021

LKAB förbereder ny infart och nytt sjöspår

Ny infart_ A_02

Här en skiss från LKAB hur man tänkt sig den nya kombinerade infarten och sjöbangården, som också kommer att rymma bland annat vatten-, avlopps- och högspänningsledningar. De vita pilarna har denna sidas redaktör lagt till för tydlighetens skull.

Nu förbereder LKAB ännu en gång en ny infart till gruvbolagets industriområde. Och denna gång är det inte bara vägen som ska flyttas, det ska också byggas en helt ny hundra meter bred sjöbangård, som förutom järnvägsspår ska rymma infartsvägen och en hel del infrastruktur.

– Målsättningen är att vi ska kunna ta den nya järnvägsanläggningen i drift omkring 2025, säger Roger Fjellberg, senior projektledare på LKAB.

Det senaste tio åren har Kirunaborna tydligt kunna se hur gropen som är en förlängning av det gamla dagbrottet växer sig allt större, in mot staden, men också mot LKAB:s infartsväg och sjöbangården, eller sjöspåret som det också kallas.

– Spåren som är längst i öster kommer förmodligen att börja påverkas någon gång mellan 2023 och 2026, men i vilken omfattning är inte klart. Vi har gjort mätningar tidigare som inte visade några nämnvärda förändringar, men vi törs ju inte chansa på att något kan hända våra tåg. Det skulle få väldigt stora konsekvenser, berättar Roger Fjellberg, LKAB:s projektledare för det arbete som nu påbörjats.

Sedan i somras har markarbeten pågått på den torrlagda sjöbotten som ligger mellan den damm som byggdes 2011 och den befintliga sjöbangården. Det är förberedelser för den nya sjöbangården, men på banvallen som ska byggas kommer man också att placera fjärrvärme-, vatten- och avloppsledningar, olika högspänningsledningar, telefon- och optokablar samt en ny infartsväg och gång- och cykelväg.

– Det blir en hundra meter bred bankropp, så det är ett stort fyllningsarbete, som vi räknar med ska vara klart i slutet av 2021 eller början av -22. Sedan ska den få ligga still och sätta sig naturligt i ungefär ett år, säger Roger Fjellberg och tillägger att de i projektet också förbereder sig för, om så behövs, att flytta fjärrvärme-, vatten- och högspänningsledningar så snart som möjligt, eftersom de ligger närmast markrörelserna.

2023 är planen att börja anlägga den nya järnvägen och vägen. Exakt var den nya banvallen kommer att ansluta till bangården och Norgevägen är dock ännu inte helt klart. Det beror nämligen också på vilket slutförslag Trafikverket kommer med i juni när det gäller placeringen av en ny järnvägsstation – om det blir den befintliga tillfälliga stationen som görs permanent, eller om stationen i stället placeras vid flygplatsen eller vid nya centrum.

– Beroende på det alternativ som väljs så får vi ju olika ytor att jobba med, men vi har tänkt oss att väganslutningen ska bli cirka 600 meter väster om den befintliga infarten. Då skulle banvallen ansluta cirka 60 meter från dammkroppen där vi vet att det finns stabil berggrund, säger Roger Fjellberg och tillägger avslutningvis:

– Det finns inga investeringsbeslut på ny järnvägsdragning ännu, det är fortfarande bara planer och förhoppningar, men målsättningen är att vi ska kunna ta den nya järnvägsanläggningen i drift omkring 2025.

 

Onsdag 25 november 2020

Nya malmfynd bäddar för

gigantiskt industriprojekt

LKAB_storsatsar

Från Kiirunavaara mot Luossavaara har LKAB byggt en undersökningsort under staden och av allt att döma har borrningarna som genomförts visat att det finns mycket malm under staden.

Måndagen den 23 november bjöd LKAB in till presskonferens om en satsning som kan innebära mycket stora förändringar – för världens gruvbrytning, för miljön och för Malmfälten. Det handlar enligt LKAB:s VD, Jan Moström om den största industriinvesteringen i Sverige någonsin.

Det LKAB planerar att göra är att investera hisnande 400 miljarder under en 20-årsperiod för att göra sina järnmalmsprodukter koldioxidfria. 2045 ska utsläppet av koldioxid från LKAB:s processer och produkter vara noll. Och det ska göras med hjälp av vätgasteknik.
Under 15-20 år räknar gruvbolaget med att det behövs uppåt 3.000 årsarbetare fördelade på Kiruna och Malmberget för att bygga de anläggningar som behövs.

För ganska precis två år sedan var tongångarna helt annorlunda. Då kallade LKAB:s ledning till presskonferens i Kiruna med beskedet att man började se slutet på den nuvarande malmkroppen i Kiruna. Budskapet var att om de inte hittar mer malm, så kommer LKAB tvingas minska produktionen i Kiruna redan från cirka 2030.

Sedan dess har LKAB satsat hårt på prospektering, alltså att leta mer malm. Bland annat har de drivit en gruvgång, en så kallad undersökningsort, ungefär en kilometer under staden, från Kiirunavaara mot Matojärvi idrottsplats för att sedan gå vidare mot Luossavaara.
I undersökningsorten har man sedan bedrivit borrningar för att kartlägga om och i så fall hur mycket malm som kan finnas i berget under staden. Ännu har LKAB inte redovisat några siffror, men LKAB:s prospekteringsdirektör Pierre Heeroma säger i en kommentar i NSD att det kommer att bli fortsatt brytning även efter 2035. LKAB:s ledning pratar nu i tidsperspektivet järnmalmsbrytning bortom 2060.

Det återstår förstås väldigt många frågor som behöver besvaras framöver. De nya anläggningar som ska byggas kräver till exempel enorma mängder el, något som ju också måste lösas miljövänligt. Och hittills har LKAB haft som princip att aldrig bryta malm under bebyggelse. Om nu stora mängder malm finns under bebyggelsen – hur stora områden kommer att beröras av denna stadsomvandling, och när?

I början av februari kommer LKAB, enligt Pierre Heeroma presentera mer detaljerade uppgifter om prospekteringsresultaten.

 

Tisdag 27 oktober 2020

Nya väg E 10 invigd

 E 10

Här en bild av den cirka 180 meter långa ravinbron som är en del av väg E 10:s nya sträckning förbi Kiruna.

Denna dag, den 27 oktober 2020, invigs den nya sträckningen för E 10. När det 2003 blev känt att LKAB:s gruvbrytning skulle komma att påverka centrala Kiruna, så var just väg E 10 ett av de första diskussionsämnena.

Den hade ganska nyligt byggts om för 50 miljoner kronor, med en dragning närmare gruvan. Alltså en felinvestering. Och vems fel var det?

Kommunen skyllde då på att LKAB inte varnat för vad som komma skulle. LKAB replikerade att de visst varnat för utvecklingen, men att kommunen inte lyssnat. Slutsatsen man kan dra är väl att LKAB inte ropade tillräckligt högt, samtidigt som Kiruna kommun inte lyssnade tillräckligt uppmärksamt.

Men om de 50 miljonerna då sågs som en gigantisk felinvestering,så har betydelsen av de pengarna bleknat betydligt med åren. Nu pratar vi om miljarder som investeras i Kiruna. När det gäller just den nya sträckningen för väg E 10 så handlar det om cirka sju kilometer ny väg. En investering på drygt 500 miljoner kronor, som LKAB bekostat, med bland annat tre rondeller, eller cirkulationsplatser som Trafikverket föredrar att kalla dem, och femton broar, den längsta med en längd på cirka 180 meter.

Etapp 1, de första fem kilometrarna från Karhuniemi till Kurravaaravägen kunde öppnas för trafik i slutet av oktober 2019 och då fick vägen ännu inte kallas Europaväg. Men denna dag öppnas alltså de återstående två kilometrarna, som passerar Kirunas blivande centrum intill den gamla Tuolluvaaragruvan och nu är alltså den nya sträckningen för väg E 10 förbi Kiruna verklighet.

 

16 oktober 2020

Bygget av nytt polishus igång

Nytt polishus

 Med inrikesminister Mikael Damberg på plats togs den 16 oktober det första symboliska spadtaget för ett nytt polishus i Kirunas blivande centrum. Och det blir ett bygge som har plats för fler polisanställda.

– Vi ska ju bli tiotusen fler polisanställda i Sverige till 2024 och vi räknar ju också med att få ta del av det. Det nya polishuset byggs för en femtonprocentig ökning av antalet anställda, så det ser vi fram emot, säger Petter Wikström, tillförordnad lokalpolisområdeschef.

Att det nuvarande polishuset med det passande kvartersnamnet Finkan 7 måste ersättas med ett nytt polishus har stått klart länge. Polismyndighetens projektägare, Sven-Olov Hansson berättade att man redan 2013-14 började diskutera nya lämpliga tomter med Kiruna kommun. Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingen, konstaterade också att det varit en lång juridiskt komplicerad process, eftersom kraven på ett polishus är större än vid normala byggnationer.

Men nu har man alltså nått tidpunkten för byggstarten. Placeringen av det nya polishuset blir strax öster om de centrumkvarter som just nu byggs. Det blir en byggnad i fyra plan där polismyndigheten hyr knappt 10.000 kvadratmeter.

– I dag har vi ju verksamhet på två olika ställen, dels i Finkan 7 och i ett av rymdhusen. Nu samlas all polisverksamhet i den nya byggnaden och med det hoppas vi på samordningsvinster vad gäller nyttjandet av resurser, till exempel video- och konferensanläggningar, sa Sven-Olov Hansson och tillade att planerad inflyttning är 1 januari 2023.

Det nya polishuset, som finansieras av LKAB, kommer att ägas av Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB, vanligtvis förkortat SBB, som är Nordens största ägare av offentliga byggnader, exempelvis polisstationer och äldreboenden. Peab är det bolag som fått uppdraget att bygga den nya polisstationen, ett uppdrag värt cirka 430 miljoner kronor. 

 

 

16 oktober 2020

Nya centrum växer i rasande takt

E_200917_07

 Bygget av den nya centrumkärnan i Kiruna den 17 september 2020. Strax hitom bildens nederkant går den nya sträcknin gen för E 10 som öppnas för trafik inom kort.

Hösten 2015 startade byggandet av Kirunas nya stadshus Kristallen på allvar. Länge var Stadshuset det enda bygget i området som ska bli Kirunas nya centrumkärna, men nu ser det helt annorlunda ut. Nu växer stora byggnader fram som svampar ur jorden i en rasande takt.

Kvarter 1 med bostäder  och lokaler har kommit en bra bit på vägen liksom det nya kulturhuset i kvarter fem. Under detta år har också byggena av kvarter 4, 7, 8 och 9 kommit en bra bit på vägen. Det gäller också det stora hotellbygget i kvarter 10.

Utöver det har startskottet gått också för byggandet av ett nytt badhus och den nya gymnasieskolan och så sent som måndagen den 12 oktober togs det första symboliska spadtaget för ett nytt polishus som ska stå klart 1 januari 2023. Sedan septemberbilderna togs har dessutom hotellet ytterligare skjutit i höjden.

Här några drönarbilder från februari respektive september som visar att ett nytt centrum nu växer i rasande takt.

A_200225_04(d)

Så här såg det ut i Kirunas blivande centrumkärna den 25 februari 2020. Hotellbygget till höger har kommit en bit på väg, men mycket ska hända de kommande månaderna.

B_200226_02(d)

En lite annan vinkel tagen den 26 februari.

C_200917_10

Ungefär samma vinkel, men nu har det hunnit bli den 17 september och till höger om hotellbygget är byggandet av kvarteren 7, 8 och 9 i full gång.

D_200917_09

Kirunas blivande centrumkärna fotograferad den 17 september 2020.

 

24 september 2020

LKAB släpper 63 nya lägenheter

LKAB-lägenheter

I oktober börjar inflyttningen i LKAB Fastigheters 63 nya lägenheter på Luossavaaras sluttning.

Bostadsområdet på Luossavaaras sluttning växer stadigt. Under 2017 flyttades först flera kulturbyggnader från Bolagsområde och bildar ett bolagsområde i miniatyr.

Strax innan det senaste årsskiftet var det inflyttning i Riksbyggens bostadsrättsförening Fjällvyn med 47 lägenheter och Riksbyggen har nu påbörjat ytterligare ett lika stort projekt i området.

Det senaste projektet att bli klart är LKAB Fastigheters projekt med totalt 63 nya lägenheter fördelade på fem hus. Lägenheterna är tvåor, treor och fyrarumslägenheter i storlekar från 50 till 89 kvadratmeter. Visningarna har startat och de första hyresgästerna väntas kunna flytta in under oktober.

I första hand erbjuder LKAB Fastigheter lägenheter till deras egna hyresgäster som bor i områden som kommer att avvecklas de närmaste åren, men de lägenheter som inte blir bokade av bolagets hyresgäster i avvecklingsområden kommer att läggas ut på LKAB Fastigheters hemsida och blir då möjliga att boka för andra intresserade.

 

4 maj 2020

Dags för ännu en byggstart

bild-riksbyggen

Så här ska de se ut, de två nya byggnader som ska rymma 47 bostadsrätter.

Strax innan årsskiftet var det dags för inflyttning i Riksbyggens satsning på bostadsrätter vid foten av Luossavaara. Bostadsrättsföreningen Fjällvyn har sammanlagt 47 lägenheter fördelade på två åttavåningshus.

Ungefär samtidigt med inflyttningen var det säljstart för Riksbyggens nästa projekt i området – ytterligare två hus med lika många lägenheter i det som ska bli bostadsrättsföreningen Fjällblicken.

Riksbyggen har som mål att 50 procent av lägenheterna i ett projekt ska vara sålda för att säkra finansieringen innan byggstart. I slutet av april var 20 av lägenheterna, 43 procent sålda, och redan då meddelade Riksbyggen att det de nu gör klart för byggstart.

Husen i bostadsrättsföreningen Fjällblicken beräknas stå inflyttningsklara våren 2022.

 

Torsdag 16 april 2020

2021 kommer besked om ny station

Järnvägsstation_01_20

Nästa sommar ska Kirunaborna få besked om var den framtida järnvägsstationen ska placeras. Ett av alternativen som utreds är den nuvarande tillfälliga stationen.

Trafikverket har under vintern intensifierat arbetet med att ta fram beslutsunderlag för placeringen av en ny järnvägsstation i Kiruna. Den gamla järnvägsstationen stängdes den 30 augusti 2013 och ersattes då av en tillfällig station i väntan på beslut om placeringen av en ny permanent station.

Det har varit mycket debatt kring plcaeringen och från Kiruna kommun har man krävt att den nya stationen ska ha motsvarande funktion som den tidigare, med en centrumnära placering.Det finns också många, inte minst inom besöksnäringen, som anser att en placering vid flygplatsen vore det bästa. Dessa är också två av fem alternativ som Trafikverket nu ska utreda närmare när arbetet med en järnvägsplan nu pågår. Ett alternativ som också utreds är att behålla den den tillfälliga stationnen och göra den permanent. Utöver det utreds ett par laternativ norr respektive söder om staden.

Nu finns också en tidpunkt då järnvägsplanen ska vara klar
– I juni 2021 skall Trafikverkets ställningstagande om lokaliseringsalternativ vara klart och presenteras. Det känns otroligt bra att vi nu närmar oss ett beslut i denna fråga. Det är väldigt viktigt att Trafikverket har en faktabaserad och saklig dialog med övriga parter för att få ett såp bra underlag som möjligt innan vi fattar ett beslut, säger Trafikverkets regiondirektör Helena Eriksson.

 

19 februari 2020

LKAB:s nya bolagshotell på gång

Bolagshotellet innan rivning

Det gamla Bolagshotellet som revs under förra året.

Bolagshotellet_nya_01

Så här ska det nya Bolagshotellet se ut. Det är ritat av Tirsén & Aili Arkitekter, som också gjort illustrationen.

Bolagshotellet varen av Kirunas äldsta byggnader. Det var Kirunas första byggnad med centralvärme och stod inflyttningsklart 1901 – en kulturbyggnad som LKAB hade ambitionen att flytta och bevara för framtiden. Den tänkta platsen var i det nya bolagsområdet vid foten av Luossavaara dit redan fler byggnader flyttats, bland annat tre bläckhornshus, Ingenjörsvillan och Hjalmar Lundbohmsgården.

 Flyttningen skulle ha genomförts i hösten 2018, men under förberedelserna stötte LKAB och entreprenören Peab på problem. Det visade sig att det anrika hotellet genomgått flera om- och tillbyggnader, där förändringarna inte fanns på ritningar. Byggnaden var tänkt att flyttas i tre delar eftersom den är så stor, men efter genomförda undersökningar bedömdes det helt enkelt vara för farligt att flytta byggnaden ur arbetsmiljösynpunkt. I stället revs Bolagshotellet förra våren.

Hösten 2019 beslutade dock LKAB:s styrelse att bygga ett nytt bolagshotell och nu är det klart hur det ser ut Det nya Bolagshotellet blir inte en exakt kopia, men däremot en byggnad som påminner om det gamla Bolagshotellet, där arkitektbyrån Tirsén & Aili Arkitekter hämtat inspiration från Gustaf Wickmans ritningar från 1925. Det nya Bolagshotellet kommer att ha samma gula fasad, gröna detaljer och rött tak, precis som föregångaren. Invändigt har arkitektoniska detaljer från det gamla hotellet tagits tillvara och ska tillsammans med LKAB:s konstsamling fylla den nya byggnaden med både historia och kultur.

Nu har LKAB lämnat in bygglovshandlingarna för det nya Bolagshotellet. De räknar med byggstart detta år och senast hösten 2022 ska det stå klart.

Bolagshotellet_nya_02

Så här är det tänkt att det nya Bolagshotellet ska placeras i det bolagsområde i miniatyr som byggs vid foten av Luossavaara. Illustration: Tirsén & Aili Arkitekter

 

11 december 2019

 Nu rullar flyttlassen i Kiruna

Flyttlass_03

 Vid foten av Luossavaara byggs det bostäder i rasande fart och nyligen kunde de första bostadsrättsägarna flytta in i Fjällvyn, husen till höger i bild. 

Nu byggs det flitigt både öster och väster om vårt nuvarande centrum. Och förutom de stora byggena runt nya Stadshuset så blir också allt fler bostäder klara, något som länge efterlysts av många Kirunabor.

I november stod Riksbyggens 47 lägenheter i bostadsrättsföreningen Fjällvyn inflyttningklara vid foten av Luossavaara. Riksbyggen har också beslutat att bygga ytterligare 47 lägenheter i området i en bostadsrättsförening så fått namnet Fjällblicken. Utöver det bygger även LKAB Fastigheter hyresrätter i området och kulturhusen som  flyttats till området vid Luossavaaras fot är nu renoverade vilket innebär ett tillskott på ytterligare elva lägenheter. Även på Tallplan på Lombolo-områet har inflyttning startat i 58 nyrenoverade lägenhete.r som tidigare fungerat som entreprenadbostäder.

Ner mot nya centrumkärnan rullar också flyttlassen. I mitten av december kunder de första hyresgästerna flytta i de 68 lägenheter som Kirunabostäder låtit bygga på det gamla skjutbaneområdet. Där har också Länsmansbostaden, de tre husen i Gula raden samt fyra 16-rums arbetarbostäder fått sin nya plats. Trycket på de 68 nya lägenheterna  var högt och samtliga lägenheter från ettor till fyror var uthyrda redan från start. 15 av dem gick till Kirunabor vars tidigare bostäder kommer att påverkas av gruvbrytningen. Det gällde till exempel paret Nina Midfjäll och Jesse Plas

– Vi bodde på Biblioteksgatan och visste ju att vi för eller senare måste flytta. Men det kändes ändå som att de kom ganska plötsligt när vi i augusti erbjöds att titta på en visningslägenhet som redan då stod klar, berättar Nina Midfjäll.

De nappade direkt och konstaterar att det är ett lyft med den nya lägenheten.

– Vi hade en etta på 28 kvadratmeter med dusch i källaren, nu har vi en trea på 71 kvadrat. Det känns så skönt, konstaterar Nina Midfjäll.

Flyttlass_01

Jesse Plas och Nina Midfjäll är mycket glada över sin nya lägenhet i gamla skjutbandeområdet.

Flyttlass_02

På det så kallade skjutbaneområdet nedanför Kurravaaravägern finns Kirunbostäders nybyggda lägenheter. Bortom dem syns också Gula raden, de gamla kulturhus som flyttades till samma område i höstas..

 

4 november 2019

Lyckad flyttning av ytterligare sju hus

Gula raden

LKAB:s projektledare Mari Kuokkanen framför ett av husen i Gula raden som har Flyttleden som sin nya adress. I bakgrunden skymtar även ett par av de 16 rums arbetarbostäderna.

Under 2017 flyttades åtta kulturbyggnader från Bolagsområdet för att räddas undan markdeformationerna som LKAB:s gruvbrytning orsakar. Sju av byggnaderna flyttades till ett område vid foten av Luossavaara. Den åttonde, länsmansbostaden, flyttades dock till en plats nedanför Kurravaaravägen i sluttningen mot Kirunas nya centrumkärna.Nu har länsmansbostaden fått sällskap av ytterligare sju byggnader när etapp 2 i projektet flyttning av kulturbyggnader inletts.

Först ut var de Gula raden längs Hjalmar Lundbohmsvägen. De tre husen byggdes kring år 1900 och var från början sex, och från början var de inte gula utan röda, vilket man kunnat se när husen frilagts inför flyttningen. De 210 ton tunga husen flyttades med en självgående så kallad modultrailer, som styrs med hjälp av en handhållen kontrollenhet. Föraren av trailern kunde också lätt följa med eftersom hastigheten inte var mer än fem kilometer i timmen och efter ungefär en timme var den första flyttningen genomförd. Därefter följden en flyttning per dag i ytterligare sex dagar. Förutom Gula raden var det fyra 16 rfums arbetarbostäder som stått nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen, mitt emot Annis grill, som flyttades. De är något större än Gulla radens hus och väger 260 ton vardera.

– Flyttningen gick jättebra, allt vi hade planerat när det gäller säkerhet och andra detaljer fungerade riktigt bra, konstaterar LKAB:s projektledare Mari Kuokkanen.
Det kommer dock att dröja ett tag innan husen är klara för inflyttning. Just nu står de ganska högt uppallade eftersom alla hus också kommer att ha ett källarplan.
– Vi räknar med att kunna börja bygga källarväggar i december. När de är klara sänker vi ned husen på källarväggarna och sedan får de vila ett tag. Det är ju trähus och dem måste få tid att sätta sig innan vi börjar renoveringen invändigt, berättar Mari Kuokkanen.
I kvartal tre 2021 räknar Mari Kuokkanen med att det är klart för inflyttning i de sju husen.

 

29 augusti 2019

 Nu byggs storhotellet som ska ersätta Ferrum

 Inom några år måste ännu en byggnad ritad av Artur von Scmalensee rivas. Han ritade nämligen inte bara Kirunas stadshus Igloo. Även klassiska hotell Ferrum är Scmalensees verk. Nu är dock Scandickedjan på väg att få ett ersättningshotell i den nya centrumkärnan, intill Stadshuset och kulturhuset K5. Det blir byggföretaget Skanskas första stora bygge i det nya Kiruna.

Det blir inget litet bygge. Hotellet har ritats av arkitekterna SandellSanberg och omfattar totalt 14.000 kvadratmeter på 13 våningar med 231 rum,  restaurang, konferenslokaler, gym och relaxavdelning och en skybar högst upp i byggnaden, som kommer att bli högre än Kirunas nya stadshus.

Cirka en halv miljard kostar bygget som  kommer att ägas av LKAB och Scandic har tecknat ett 20-årigt hyresavtal för hotellet.
– Om det går riktigt bra kan hotellet stå klart i slutet av 2021, säger Scandics Sverigechef Pter Jangbratt.

Nytt storhotell_01

Här tas det första symboliska spadtaget för storhotellet av, från vänster, Scandics Sverigechef Peter Jangbratt, Linus Niva, LKAB chef för stadsomvandlingen i Kiruna, Hans Björck, styrelseordförande i Skanska samt kommunalrådet Gunnar Selberg.

Nytt storhotell_02

Så här ska storhotellet i Kirunas nya centrumkärna se ut.

 

20 maj 2019

Ytterligare 31 byggnader räddas och flyttas

Husflytt_01

De här fyra husen nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen kommer att flyttas under hösten tillsammans med de tre husen i Gula raden. Den nya adressen blir området som kallas Skjutbaneområdet, mellan Kurravaaravägen och den nya centrumkärnan.

Redan när Kiruna kommun och LKAB år 2011 skrev ett så kallat civilrättsligt avtal om gruvstadspark etapp 1 var parterna överens om att dryga 20-talet byggnader skulle flyttas och bevaras för framtiden. 2017 flyttades åtta av byggnaderna, sju av dem till ett nytt bolagsområde i miniatyr vid foten av Luossavaara; Hjalmar Lundbohmsgården och B 1:an, tre bläckhornshus, Ingenjörsvillan samt arbetarbostaden B 5, alltså den femte bostad som byggdes i Kiruna. Det åttonde huset, Länsmansbostaden, flyttades till en plats nedanför Kurravaaravägen, bortanför kyrkogården. Och där får den snart sällskap.

Efter ett par års förhandlingar mellan LKAB, Kiruna kommun och länsstyrelsen presenterade nyligen ytterligare 31 byggnader som ska flyttas och bevaras för framtiden. Det blir många av de hus som verkligen bär Kirunas prägel såsom Landströmshuset, gamla brandstationen, gamla kyrkoherdebostaden och Pekinghuset mitt emot Systembolaget. Men inte bara de. Det handlar också om många hus som Kirunabon i gemen kanske inte lagt märke till eller tänkt på, till exempel Jerusalem vid Bromsgatan, som ju faktiskt har skydd som statligt byggnadsminne.

Redan i år flyttas sju av byggnaderna. Det gäller de tre husen i Gula raden vid Hjalmar Lundbohmsvägen nära gamla stadshuset samt de fyra ljusgröna och gula 16 rums arbetarbostäderna i det område som i övrigt rivits nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen. Förberedelserna pågår redan och under hösten flyttas de till området där Länsmansbostaden står.Sedan kommer flyttningarna att ske successivt, i en ordning som också stämmer överens med stadsomvandlingen i övrigt. Fem byggnader i SJ-området kommer att flyttas till Lokstallsområdet, de övriga mot den nya centrumkärnan.

LKAB ansvarar för flyttningen av i stort sett alla byggnader i det beslut som presenterats. Undantaget är gamla brandstationen och Tusen Toners hus, gamla sjukstugan, som kommunen köpt tillbaka och där kommunen tar ansvar för flyttningen.

 

Husflytt_02

Anrika Landströmshuset är en av byggnaderna som ska flyttas till Kirunas nya centrumkärna.

Husflytt_03

Pekinghuset, mitt emot Systembolaget är ännu en byggnad som ska flyttas och bevaras för framtiden.

Husflytt_04

Gamla sjukstugan, numera musikföreningen Tusen Toners hus, ska flyttas på kommunens ansvar.

Husflytt_05

Hureshuset Jerusalem, som är klassat som statligt byggnadsminne, tillhör också byggnaderna som ska flyttas.

Husflytt_06

Fem hus på SJ-området ska också flyttas, som detta på Rälsgatan, men i detta fall blir den nya adressen Lokstallsområdet.

 

 

6 maj 2019

Tre kvarter byggs samtidigt i jätteprojekt

Jätteprojekt

 En skiss över de tre kvarter som nu ska byggas runt handelsgatan som leder in mot torget med storhotellet i bakgrunden till vänster, Stadshuset och hitom det Kulturhuset.

Nu startar det hittills största byggprojektet i stadsomvandlingen. Det är Nåiden Bygg AB som fått uppdraget att bygga tre kvarter i den nya centrumkärnan – totalt 69.000 kvadratmeter.

– Det motsvarar fem, nästan sex stadshusprojekt och det kommer att bli riktigt fint, säger Tomas Stålnacke, huvudprojektledare för stadsomvandlingen hos kommunala Kirunabostäder, som får dessa kvarter i ersättning för lokaler och bostäder som måste rivas i nuvarande centrum.

Nu ökar farten i byggandet av kvarteren runt Stadshuset Kristallen i den nya centrumkärnan. Under förra året startade byggandet av ett nytt Folkets Hus/kulturhus, ett bygge som redan är en bra bit på väg. Det gäller också kvarter 1 där Kirunabostäder gett Nåiden Bygg AB uppdraget att bygga 62 lägenheter, och cirka 3.700 kvadratmeter lokaler för restauranger, kaféer och kontor. Det är också klart för byggandet av ett nytt storhotell i kvarter 10 där LKAB ersätter Scandic Ferrum med ett spektakulärt hotellbygge med 231 rum, drygt 60 fler än vad nuvarande Ferrum har. I kvarter 4 startar LKAB byggandet av 60 bostäder i år.

Och nu är det klart att starta det hittills största byggprojektet hittills i stadsomvandlingen. Även denna gång är det Nåiden Bygg AB som fått uppdraget och nu handlar det om att bygga tre hela kvarter, totalt 69.000 kvadratmeter bostäder och lokaler.

I det tre kvarteren ska det byggas nästan 300 hyresrätter, från ett rum och kök till fyrarumslägenheter. Kvarteren 7, 8 och 9, som det handlar om, ligger alla kring det som ska bli handelsgatan i nya centrumkärnan. Därför blir det också mycket lokaler för handel i dessa kvarter, drygt 11.500 kvadratmeter. Under fastigheterna ska det  dessutom byggas nästan 400 parkeringar för de boende och de som arbetar i kvarterets verksamheter. I området ska också 594 cykelparkeringar iordningställas.

Det är LKAB som betalar projektet, som en ersättning för det som framöver måste rivas i form av bostäder och lokaler ägda av Kirunabostäder i nuvarande centrum.

 

30 april 2019

 Dags för grovrivningen av Stadshuset Igloo

Stadshusrivning_01

Den så kallade grovrivningen av gamla stadshuset är igång.

 I augusti förra året slog Stadshuset Igloos portar igen för gott och under hösten pågick arbetet med att tillvarata delar i byggnaden som ska bevaras för framtiden, och som förhoppningsvis kan komma till användning i det nya Kiruna.

I januari fick LTH Traktor, som har uppdraget att riva byggnaden, tillträde till huset. Sedan dess har ytterligare arbeten med att ta tillvara ytterligare delar av byggnaden, bland annat alla räcken samt delar av det handslagna teglet på insidan.Nu återstår dock bara skalet och grovrivningen har startat. När den är avklarad och marken efterbehandlad kommer någon form av gestaltning att genomföras, en park där man också återanvänder vissa delar av Kirunabornas gamla stadshus.

 

september 2018

Mycket av Stadshuset bevaras

0000_GamlastadshusetA

Kommunantikvarien Rasmus Norling berättar att många delar i det gamla Stadshuset ska bevaras och användas i nya byggnader.

För 55 år sedan invigdes Kiruna stadshus, men nu ska det som kommit att kallas Kirunabornas vardagsrum snart rivas.

Men det kommer inte att försvinna helt.

– Stora delar blir faktiskt kvar, säger kommunantikvarien Rasmus Norling, som fått uppdraget att göra en återbruksstrategi för såväl byggnadsdelar som för möblemanget i vårt gamla stadshus.

Och det är en hel del som ska sparas för att kunna användas i nya byggnader i det framtida Kiruna.

Från entréplanet, så ska bland annat marmorpelarna sparas liksom de mäktiga blomlådorna och läktarfönstren till fullmäktigesalen. Och talarstolen.

– Den har ju varit en central del av Stadshusets historia, inte minst under den stora gruvstrejken, säger Rasmus Norling.

En viktig del av bevarandeplanen är det holländska handslagna teglet som utgör större delen av Stadshusets innerväggar.

– Där ska vi spara minst två sektioner. Schmalensee som ritade Stadshuset hade Blå hallen i Stockholms stadshus som förlaga och en murbruksanalys visade att vi hade exakt samma recept på murbruket i vårt stadshus, ett kalkrikt murbruk som är löst och lättrivet. Kan vi återvinna tusen tegelstenar så innebär det också att vi sparar två ton koldioxid i utsläpp som det hade inneburit att tillverka nya. Det finns alltså också en miljöaspekt i det hela, säger Rasmus Norling.

Samtliga räcken i Stadshuset, såväl de i det amerikanska träslaget Oregon Pine som stenräckena ska dock sparas liksom trappräckena i Stadshusets spiraltrappa.

En stor del av originalmöblerna finns ännu kvar i Stadshuset. De specialritades för byggnaden av inredningsarkitekten Folke Sundberg och tillverkades av Klaessons möbelfabrik i Fjugesta utanför Örebro med uppdraget att bygga möbler av hög kvalitet och god hållbarhet.

– Man måste verkligen säga att de löste sitt uppdrag när det gäller Stadshuset. Möblerna och inredning har hållit i över 50 år och är fortfarande i mycket gott skick. Tyvärr kan inte vi i kommunen ta vara på möblerna, men vi hoppas hitta intressenter som kan ta över dem och dra nytta av dem på ett bra sätt, säger Rasmus Norling som räknar med att återvinningen av de delar i Stadshuset som ska sparas kan vara genomförd i slutet av november.

Därefter överlämnas det gamla Stadshuset till LKAB som beräknas starta rivningen efter årsskiftet.

000_GamlastadshusetB

Bland det som ska bevaras för framtiden finns blomkrukorna i stadshushallen liksom delar av tegelväggarna, alla räcken och fönstersektionen in mot kommunfullmäktigesalen.

 

28 augusti 2018

Ett historiskt byggnadsbyte

000_NyastadshusetC

Kommunalrådet Kristina Zakrisson och LKAB:s direktör för samhällsombandlingarna, Stefan Hämäläinen vid ceremonin för det historiska byggnadsbytet.

 

Veckan 6-10 augusti flyttade Kiruna kommun över sin verksamhet från det gamla Stadshuset till det nya, och vid en ceremoni den 28 augusti överlämnade LKAB det nya Stadshuset officiellt till Kiruna kommun. Samtidigt överlämnade Kiruna kommun över det gamla Stadshuset till LKAB, ett historiskt byggnadsbyte.

 Det var i mars 2013 som Kiruna kommun tillsammans med organisationen Sveriges Arkitekter utlyste en arkitekttävling om ett nytt stadshus i Kiruna. Vann gjorde förslaget Kristallen, som ritats av det danska företaget Henning Larsen Architects. Det är en rund byggnad med en fasad av italiensk vit granit och i mitten av byggnaden hänger den del som kallas Kristallen i luften och hålls uppe av mycket kraftiga stålbalkar. I den delen kommer också vårt nya länskonstmuseum att ha sin verksamhet.

 Hösten 2015 startade själva bygget, som Peab fått i uppdrag att utföra med Bravida som underentreprenör för alla installationer. Och nu har alltså inflyttningen genomförts i den drygt 34 meter höga byggnaden som rymmer totalt 13.450 kvadratmeter lokaler.

 Vid ceremonin för byggnadsbytet bytte Kiruna kommun och LKAB också gåvor med varandra. Kommunalrådet Kristina Zaklrisson överlämnade en bålskål, som Hjalmar Lundbohm fick av de anställda på sin 60-årsdag 1915. Den hade sedan gått i arv inom släkten och skänktes så småningom till Kiruna kommun av Sixten Lundbohm.

 Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingarna, överlämnade i sin tur ett stycke av mineralet Pyrit från Kiirunavaara.

 – Pyrit är det man brukar kalla för kattguld, och det var just kattguld som var arkitektens inspiration när han ritade Stadshuset Kristallen, förklarade Stefan Hämäläinen.

 Den 22 november blir det en officiell invigning av Stadshuset, då också Länskonstmuseet i samma byggnad invigs.

000_Nya stadshusetA

KIrunas nya stadshus, Kristallen, med klocktornet intill.

000_NyastadshusetB

Interiörbild från nya Stadshuset.

 

 

 

Juni 2018

Nytt miljardavtal

Gruvstadspark 3_hemsidan

En karta som visar de tre så kallade gruvstadsparker som LKAB och Kiruna kommun hittills kommit överens om. Det handlar alltså om stora delar av Kirunas nuvarande centrum.

Kirunas kommunledning och LKAB är nu överens om ett tredje så kallat gruvstadsparkavtal, enligt LKAB en affär på sammanlagt cirka två miljarder kronor.

En stor del av detta rör kommunala Kirunabostäder som bland annat har 394 bostäder i området som utgör Gruvstadspark del 3. Och Kirunabostäder har valt att låta LKAB bygga nytt åt bostadsbolaget i stället för att sälja. Nyckel mot nyckel.

– Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum, säger Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingen.

År 2011 skrev Kristina Zakrisson och LKAB:s dåvarande VD, Lars-Eric Aaro under det första civilrättsliga avtalet om hur LKAB och Kiruna kommun i praktiken ska hantera det faktum att en del av staden måste göras om till gruvindustriområde. Gruvstadsparken del 1 är det område nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen varifrån flera byggnader flyttats och där resten rivits eller ska rivas denna sommar.

Den gången handlade det inte om särskilt mycket pengar eftersom LKAB ägde alla byggnader i området. Det som egentligen var mest intressant var att parterna hade kommit överens om att dryga 20-talet byggnader skulle flyttas och bevaras för framtiden.

Avtalet för området som kallas Gruvstadspark del 2, GP 2, var dock en helt annan sak. Detta område omfattar större delen av Kirunas nuvarande centrum och den 12 juni 2014 undertecknades ett avtal där LKAB förband sig att betala 3,74 miljarder kronor, inklusive en post på 350 miljoner för oförutsedda utgifter, för det som kommunen äger i området. Det handlade bland annat om Lindex-huset, Gallerian och Kupolen och så förstås all infrastruktur som vägar och allt som finns nedgrävt i marken. Helt enkelt allt  i detta område som måste byggas upp på nytt på en annan plats.

Och nu är kommunledningen och LKAB alltså överens om ett tredje gruvstadsparkavtal, Gruvstadspark del 3, GP 3, som handlar om resten av Kirunas nuvarande centrum och de områden som ligger närmast centrum.

Det är ett viktigt avtal för LKAB. Om kommunen också ändrar detaljplanerna för detta område till att bli gruvindustriområde, så räknar LKAB med att gruvverksamheten är säkrad fram till 2028.

Det kommunala bolag som berörs mest denna gång är Kirunabostäder.

Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingsfrågorna berättar att bolaget har sammanlagt 34.612 kvadratmeter bostäder och lokaler inom GP 3, varav cirka 12.000 kvadratmeter är lokaler och resten bostäder. Totalt 394 stycken.

I det förra avtalet fick Kirunabostäder betalt för sina fastigheter, men denna gång har man valt att låta LKAB bygga ersättningsfastigheter, nyckel mot nyckel alltså, eller funktionsersättning som Tomas Stålnacke föredrar att kalla det.

– Det som har varit bärande i den här affären är att vi ska få samma storlek, funktion, kvalitet och läge. Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum. Vi är en stor aktör i dagens centrum och

 

April 2018

Kvinnorna tar plats i nya Kiruna

Gatunamn_hemsidan

Konstnären Aili Kangas är en av de kvinnor som nu får ge namn åt en gata i nya centrumkärnan.

Vad har Elin Andersson, Kejsarinnan Olga och Lotten Eriksson gemensamt? Jo, de har fått ge namn åt några av Kirunas nya gator.

De närmaste åren behöver Kirunabor och besökare lära sig så mycket som 25 nya gator och vägar att hålla reda på. Och till skillnad från tidigare har nu också kvinnorna i Kirunas historia fått ta mer plats i vårt gatunät.

Hjalmar Lundbohm, Gustaf Wickman, August Malm, Seger Svanberg, Arendt Grape, ja, listan över män som fått ge namn åt gatorna i Kiruna kan göras mycket lång. När gator och vägar fått personnamn är det männen som dominerat totalt. Fru Välivaara, Syster Mia, Lina Hjorth och Kirunas förstfödda, Kiruna Söderberg är de enda kvinnor som hittills finns representerade bland våra gatunamn.

Men nu ska fler kvinnor få ta plats i Kirunas gatunät. Stadsomvandlingen innebär att nya områden ska bebyggas och därmed måste också nya gator och vägar anläggas. Det handlar om totalt 25 nya gator och vägar som anlagts eller ska anläggas de närmaste åren. Tio av dem har fått namn efter personer i Kirunas historia, tre män och sju kvinnor, eller åtta om man ska vara helt korrekt, eftersom två systrar fått ge namn åt en gata.

Tre av kvinnorna kommer att återfinnas bland gatunamnen i den nya centrumkärnan. En av dem är rallarkockan Svarta Björn, närmast en legend vars riktiga namn man fortfarande tvistar om.

Elin Andersson (1926-2003)betydde under många år oerhört mycket för kulturen i Kiruna, framför allt under sina drygt 20 år som kultursekreterare i Kiruna kommun.

Konstnären Aili Kangas (1924-2000) har också fått ge namn åt en av nya centrums gator. Hon föddes i Kiruna, som hon också bodde i hela sitt liv efter konststudierna i Stockholm under 1950-talet. Hon finns representerad bland annat på Moderna museet, Gustav VI Adolfs samlingar och förstås även i kommunens konstsamling.

I den nya centrumkärnan har också två män fått gator uppkallade efter sig. Den ena är den berömde arkitekten Ralph Erskine, som bland annat ritade kvarteret Ortdrivaren med kända byggnader som ”Snusdosan” och ”Spottkoppen”.

Den andre mannen i nya centrum är konstnären Alvar Jansson (1922-1991).

Vid foten av Luossavaara har LKAB skapat ett bolagsområde i miniatyr och intill ska Riksbyggen börja bygga bostadsrätter denna sommar. Där kommer att finnas tre gator som alla fått namn av kvinnor. Den som går genom Nya Bolagsområdet heter Lotten Erikssons gata efter den första föreståndarinnan för Bolagshotellet, Charlotta ”Lotten” Eriksson, direktrekryterad av Hjalmar Lundbohm från Uppsala.

Maria Taaveniku behövde inte flytta lika långt. Hon kom med sin man från Malmberget till Kiruna 1898 och bodde i Kirunas första byggnad B !:an fram till sommaren 1900. Innan ångköket byggdes på Ön var det Maria som lagade maten åt många av de ungkarlar som kommit för att jobba åt LKAB och han har nu fått ge namn åt en av gatorna som ska anläggas vid foten av Luossavaara.

Det har också två systrar från Jukkasjärvi, nämligen Brita Maria och Sofia Olofsdotter Pappila. Även de har viss anknytning till LKAB eftersom de brukade anlitas av Hjalmar Lundbohm vid representationsmiddagar för viktiga gäster.

I Jägarskoleområdet kommer det också att finnas en gata uppkallad efter en kvinna ur kommunens historia. Det är Olga Raattamaa som bodde i den lilla byn Kummavuopio i kommunens nordöstra del, där hon gav mat och husrum åt resenärer i cirka 50 års tid. Under andra världskriget tog hon också hand om flyktingar från både Norge och Finland och kom att kallas Kejsarinnan Olga. För sina insatser under kriget fick också ta emot en medalj från den norske kungen Håkon VII. Och snart kommer Kiruna alltså att ha en gata uppkallad efter henne.

 

Tisdag 26 september 2017

 

Nu flyttas Lundbohmsgården

Trucking_husflytt_Hjalmar 01

På morgonen den 25 september lastades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården på en jättelik trailer.

Trucking_husflytt_Hjalmar 04

Här har man lyckats lossa den första av tre delar inför flyttningen till foten av Luossavaara.

Hjalmar_01

Cirka 300 personer, framför allt barn, följde med när den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården flyttades..

Hjalmar_02

Det är förändringarnas tid. För bara några veckor sedan monterades Stadshusets klocktorn ned. Denna dag flyttades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården.

Hjalmar_03

Här passerar Hjalmar Lundbohmsgården en av broarna på vägen till Luossavaara och marginalen till broräckena är inte stor.

Hjalmar_04

Hjalmar Lundbohmsgårdens första del närmar sig slutmålet.

Hjalmar_05

Den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården rullar in mellan de hus som redan tidigare under våren och sommaren flyttats från Bolagsområdet till foten av berget Luossavaara för att tillsammans bilda ett bolagsområde i miniatyr..

 

Under våren och sommaren har sammanlagt fem husflyttningar genomförts i Kiruna. Det är tre bläckhornshus, hyreshuset B 5 samt den jättelika Ingenjörsvillan som alla flyttats från Bolagsområdet till ett bolagsområde i miniatyr vid foten av berget Luossavaara.

Denna dag var det dags för ytterligare en husflyttning, en mycket speciell sådan. Det gäller Hjalmar Lundbohmsgården samt B 1, Kirunas första byggnad. Själva Hjalmar Lundbohmsgården är den näst äldsta byggnaden  och uppfördes i fyra etapper, mellan 1895 och 1909 och var bostad för Kirunas förste disponent Hjalmar Lundbohm. Gården är klassad som byggnadsminne och har noggrant dokumenterats inför flyttningen. Eftersom byggnaden är så stor, så kan den inte flyttas i ett stycke utan har delats upp i tre delar.  Idag flyttades den första delen, som inte är någon liten pjäs, cirka 25 meter lång och 168 ton tung.

I samband med flyttningen hade LKAB också inbjudit Kirunaborna att följa byggnadens flyttning i en så kallad Move walk, från sin plats på Bolagsområdet till dess nya plats vid Luossavaara. Och uppslutningen var stor. Uppskattningsvis cirka 300 personer, framför allt dagisgrupper följde med på denna vandring. Minst lika många, om inte fler, stod längs färdvägen för att uppleva och i många fall avbilda denna denna milstolpe i stadsomvandlingen.

Planeringen av flyttningen har pågått länge, men nu är allt klart för flyttning och dagen innan flyttlasset rullade så lastades den första delen på en jättelik trailer med 14 hjulaxlar som vardera har 4 däck.

Senare i höst väntar ytterligare en husflyttning. Då gäller det Länsmansbostaden och denna byggnad blir den första som flyttas mot Kirunas nya stadskärna.

 

3 augusti 2017

Nu flyttas stadshustornet

Nu förändras stadsbilden i Kiruna dramatiskt. Det 26 meter höga klocktornet på Stadshuset monteras nämligen ner för att renoveras och återuppbyggas vid Kirunas nya stadshus, som ska stå klart nästa år.

Det är Kirunaföretagen LTH Traktor AB och Nybergs Mekaniska Verkstad som fått uppdraget att genomföra projektet och måndagen den 31 juli på kvällen startade lyftet av den första av sex sektioner som tornet delas upp i för flyttningen. Lyftet tog dock lite tid men, vid sextiden på morgonen efter var lyftet genomfört och den översta delen transporterades till Nybergs Mekaniska Verkstad, som ansvarar för att demontera, renovera och återuppbygga Bror Marklunds klocktorn.

Under några dagar kan nu Kirunabor och besökare vid tiotiden på kvällarna se hur ytterligare sektioner lyfta av klocktornet för transport till renoveringsplatsen.

Nedan några bilder från tornet strax innan första lyftet och sedan från den 3 augusti då sektionen med undre delen av klocktornets urtavla lyftes ned för transport till renovering.

Stadshuset_0803D

Leif Larsson, arbetsledare på Nybergs Mekaniska verkstad, vid urtavlan på Stadshusets klocktorn

STadshuset_0803E

En av Bror Marklunds skulpturer som sticker ut från klocktornet, förmodligen en älg eller en ren som har fin utsikt.

Stadshuset_0803F

En av många skulpturer i Stadshusets klocktorn föreställer en gruvarbetare.

Stadshuset_0803A

Den 3 augusti hade demonteringen av Stadshusets klocktorn hunnit så här långt.

Stadshuset_0803B

Klockan 21.57 torsdagen den 3 augusti kunde ytterligare en sektion av Stadshusets klocktorn transporteras iväg för renovering.

 

14 juni 2017

De första husflyttningarna genomförda

Nytt_husflytt

Den 14 juni flyttades ett av de fyra första husen från Bolagsområdet till en tryggare plats vid foten av berget Luossavaara.

 

Nu har de första husflyttningarna genomförts, då fyra kulturhus i Bolagsområdet flyttats till ett nytt Bolagsområde i miniatyr, som LKAB bygger upp på Luossavaaras sluttning.

När bostadshuset B 5 flyttades onsdagen den 24 maj, så var det ytterligare en milstolpe i stadsomvandlingen. Det blev det första huset att flyttas och ett stort pressuppbåd med journalister, fotografer och filmare från flera olika länder fanns på plats för att dokumentera flyttningen.

Premiärresan gick planenligt och dagen efter flyttades ett så kallat Bläckhorn till Luossavaara. Efter ett par veckors uppehåll var det sedan dags igen. Under två dagar, den 14 och 15 juni, flyttades ytterligare två bläckhorn till området vid Luossavaara.

Nu blir det ett uppehåll, men till hösten är det dags för nästa etapp, då de riktigt stora byggnaderna ska flyttas. Det är Ingenjörsvillan, Bolagshotellet samt Hjalmar Lundbohmsgården och B 1, Kirunas första byggnad.

 

Februari 2017

26,5 miljoner satsas på konst i nya Kiruna

Konstmiljoner

Magdalena Nilsson från Stockholm var en av sex konstnärer som fick i uppdrag att skapa verk till Nya Raketskolan. Framöver väntar många nya konstnärsuppdrag när Kirunas nya centrumkärna ska byggas.

När Statens konstråd bildades 1937 infördes samtidigt den så kallade enprocentsregeln för kommuner och landsting. Den innebar att en procent av kostnaden för ny- om- och tillbyggnationer skulle avsättas till konst i offentliga miljöer. Men det är ingen tvingande regel, det är en rekommendation som långt ifrån alla följer. I Norrbotten är det till exempel bara Region Norrbotten(tidigare Norbottens läns landsting), Luleå kommun och Kiruna kommun som tillämpar regeln.
Och i Kiruna, som ska bygga en helt ny centrumkärna, kommer enprocentsregeln att få enorma effekter de kommande åren.
Kultursekreteraren Lennart Lantto berättar att bygget av Nya Raketskolan för ett par år sedan innebar att hela 2,2 miljoner avsattes till konstinköp.– Det var ett enormt intresse bland konstnärerna i Sverige och vi fick in hela 291 förslag, varav sex valdes ut, berättar Lantto,

Konstnärernas intresse för Kiruna lär inte minska. Framöver kommer med största säkerhet alla konstnärer som sysslar med offentliga utsmyckningar att noggrant följa det som händer i Kiruna. Här ska nämligen mycket stora pengar investeras i offentlig konst.
För bygget av det nya stadshuset avsätts exempelvis 5,5 miljoner kronor. Och det är bara början. Genom Gruvstadsparken etapp 2-avtalet (GP 2-avtalet) betalar LKAB cirka 3,7 miljarder till kommunen för att bland annat bygga ett nytt badhus, nytt Folkets Hus/kulturhus, en ny skola, ny brandstation och det nya torget. Det kommer att innebära ytterligare cirka 21 miljoner för konstinköp, berättar Lennart Lantto.
Totalt 26,5 miljoner ska alltså investeras i konst i Kiruna de närmaste åren.
– Men riktigt allt ska inte gå till inköp av ny konst. En del av pengarna ska också användas för att flytta konst, exempelvis den fantastiska mosaikväggen i Badhuset och skulpturen Talande tecken i Ferrumparken. berättar han.

Lennart Lantto konstaterar att Kiruna mer än någonsin gör skäl för att kunna kallas en konststad. Kiruna kommun har sedan tidigare en mäktig konstsamling med över 2.000 verk, nästa år har staden också ett länskonstmuseum och när kulturhuset står klart får även Konstgillet bättre möjligheter att visa konst. Och samtidigt kommer det alltså att investeras åtskilliga miljoner i ny konst.
– Det är något fantastiskt som håller på att hända i Kiruna, konstaterar Lennart Lantto.

 

Onsdag 22 april 2015

Nu rivs de första bostäderna

 Nytt_Ullspiran rivs

Nu rivs de första husen i bostadsområdet Ullspiran och framöver får Kirunaborna vänja sig vid att rivningar av hus blir en del av vardagen.

Stadsomvandlingen i Kiruna har varit ett begrepp ända sedan 2004. Det var då LKAB presenterade sin första prognos för hur järnmalmsbrytningen också kommer att börja påverka bebyggelsen. Mycket har skett sedan dess. Järnvägen förbi Kiruna har fått en ny sträckning. Elförsörjningen har byggts om liksom huvudavloppsledningen genom staden. Väg 870 mot Nikkaluokta håller på att få en ny sträckning och snart ska även den nuvarande sträckningen av väg E 10 flyttas.

Trots allt detta kan man ändå på sätt och vis säga att det är just nu stadsomvandlingen blir tydlig. Nu måste nämligen det första bostadsområdet rivas, eftersom sprickorna som gruvbrytningen orsakar närmar sig bebyggelsen. Och de kommande decennierna kommer rivningar av bostäder och lokaler att vara ett ständigt inslag i gruvstaden.

Bostadsområdet Ullspiran byggdes 1967-68, fyra gårdar med sammanlagt 148 lägenheter i två- och trevånings tegelhus. Ett populärt område, inte minst bland barnfamiljer, tack vare de bilfria innergårdarna. Men också det bostadsområde som ligger närmast Kiirunavaaragruvan. LKAB, som äger husen, har de senaste åren erbjudit de boende i området nya lägenheter och successivt har Ullspiran tömts på sina ordinarie hyresgäster. Kvar finns sedan en tid bara entreprenörer och studenter som hyr lägenheterna på korttidskontrakt, och två av gårdarna har under vintern tömts helt. Och det är dessa två gårdar, med sammanlagt 80, lägenheter, som nu rivs.

I mars stängslades gårdarna in och arbetet påbörjades, bland annat med att tömma lägenheterna på vitvaror. Målet är att så mycket som möjligt ska återvinnas och exempelvis fönster och just vitvaror har bjudits ut till försäljning. Men även själva husen ska återvinnas. Enligt LKAB kommer 96 procent av rivningsmaterialet att kunna återanvändas, framför allt i de gabioner (ståltrådsburar) som ska fyllas med tegel och betong och sedan placeras ut där husen stått, som ett minne av bostadsområdet. Innergårdarna med sina lekplatser ska också lämnas kvar och fortsätta att fungera som ett parkområde till dess området måste stängslas in på grund av gruvdriften.

Och efter en dryg månads förarbeten är det nu alltså dags för grävmaskinen att börja arbeta. Nu börjar rivningarna på allvar och kommer alltså framöver att vara en del av Kirunabornas vardag. 

 

Söndag 8 mars 2015

Stadsflytten i Washington

 Kiruna_Washington_01

En av Kirunabilderna som finns med i utställningen på House of Sweden i Washington.

Nu är stadsflytten i Kiruna ännu mer världskänd.  Eller åtminstone mer känd i USA. White Arkitekter AB, som tillsammans med Ghilardi+Hellsten Arkitekter har huvudansvaret för att utforma det nya Kiruna, inbjöds nämligen att presentera Kiruna-projektet på House of Sweden i Washington, där Sverige har sin ambassad. Den 5 mars hölls i samarbete med svensk.amerikanska handelskammaren ett seminarium om stadsomvandlingen och den 7 mars var det vernissage för en utställning om projektet i Kiruna, en vernissage som lockade cirka 400 besökare.

På utställningen visade White Arkitekter och Ghilardi+Hellsten sina skisser över hur de tänkt sig det framtida Kiruna. Det nutida Kiruna skildrades också på utställningen, glädjande nog med 17 förstoringar hämtade från mitt projekt Ögonblick i Kiruna.

Utställningen, ”Moving a city: A cabinet of Curiosities from Kiruna” visades i Nobelsalen på svenska ambassaden under drygt fem månader.

 

Sidan uppdaterad 21 april 2021

 

Länkar till andra sidor om stads-flytten i Kiruna

Kiruna kommun

LKAB

Trafikverkets projekt i Kiruna