25 november 2018

Nu finns den nya boken att köpa! 

000_Nyaboken_4

Så här ser den nya fotoboken ut. Den släpptes till försäljning 24 november.

Nu är det dags för ytterligare en fotobok om Kiruna, Kirunaborna och stadsomvandlingen klar. Det var 2010 som jag gav ut den första boken, Ögonblick i Kiruna 2009-2010. Eftersom gensvaret var så bra har jag fortsatt med att ge ut ytterligare två böcker som speglar åren 2010-2012 och 2012-2015 i Kiruna.

Och nu är det alltså dags för en fjärde bok, Ögonblick i Kiruna 2015-2018, och precis som de tidigare är den i liggande A 4-format med 200 sidor som har drygt 400 bilder och några kortare texter som berättar om de tre senaste åren i Kiruna. 

Lördagen den 24 november var det boksläpp på Kiruna Bokhandel där jag också fanns på plats för att signera böcker. Jag kommer också att finnas på Gallerian lördagarna 8 och 22 december  11-14, på Kiruna Bokhandel söndagarna 9 och 16 december samt förstås på KirunaTidningens Öppet hus den 15 december.Vill du ha en förhandstitt på boken och bilderna redan nu, så kan du klicka på knapparna "Om den nya boken" och "Bilder från den nya boken"

 

9 november 2018

Ett hotell blir nästa storbygge i nya centrum

 Hotell kvarter 10

230 rum och en skybar ska det bli i Kirunas nya storhotell. 

Ett storhotell bli nästa storbygge i Kirunas nya centrumkärna. Sedan tidigare står ju det nya Stadshuset klart och i två andra kvarter är byggen i full gång. I kvarter 1 bygger kommunala Kirunabostäder ett kvarter med bostäder, kontor och affärslokaler och i kvarter 5 byggs Kirunas nya kulturhus/Folkets Hus. Granne blir nästa storprojekt. Det är Scandic som tecknat ett avtal om att bygga ett hotell i kvarter 10. Hotellet ska byggas av Skanska och ägare blir LKAB Fastigheter som satsar cirka 500 miljoner i hotellprojektet.

Det nya hotellet kommer att ha 230 rum, konferens- och möteslokaler samt en så kallad skybar och ett gym högst uppe i byggnaden.

Enligt plan ska det nya hotellet stå klart i slutet av 2021 och då ersätta Scandic Ferrums verksamhet.

 

23 oktober 2018

Kunglig invigning av nya Stadshuset

 

Nya stadshuset

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Den 22 november ska Kirunas nya stadshus, Kristallen, invigas med pompa och ståt. Invigningsprogrammet innehåller flera prominenta gäster. Kirunas egen deckar- och numera även ungdomsboksdrottning Åsa Larsson, kommer att hälsa gästerna vid invigningen välkomna. 

Därefter kommer orgelvirtuosen Gunnar Idenstam, som ursprungligen kommer från Kiruna,  att nyinviga klocktornet med musik som han själv komponerat. Musiker från Norrbotten NEO finns också på plats liksom kulturministern Alice Bah Kunke. Den officiella invigningen av Stadshuset förrättas av Kung Carl XVI Gustaf.

Förutom att Stadshuset innvigs så är den 22 november en historisk dag även genom att Norrbottens första länskonstmuseum invigs denna dag. Och det gör man med utställningen "Transitions" där åtta konstnärer med anknytning till detr arkitiska området visar upp nya eller omarbetade verk. Konstnärerna är Johan Bergström, Sverige, Carola Grahn, Sverige, Ivan Galuzin, Ryssland/Norge, Pekka och Teija Isorättyä, Finland, Ingeborg Annie Lindahl, Norge, Bolatta Silis Høegh, Grönland/Danmark samt Erna Elínbjörg Skúladottír från Island.

 

September 2018

Fortsatta rivningar denna sommar

000_rivning

Hyreslängorna vid Hjalmar Lundbohmsvägern är snart rivna, liksom de flesta byggnaderna i Gruvstadsparken etapp 1.

Det har skett stora förändringar i Bolagsområdet under sommaren och rivningnarna av husen i det som kallas Gruvstadsparken etapp 1 närmar sig slutet.

Nästa sommar ska området vara förvandlat till ett parkområde med bland annat lekparker och grillplatser.

De som kör längs Hjalmar Lundbohmsvägen, från Stadshuset mot Trädgårds-Konsum. kan nu se hur sluttampen av årets rivningar pågår. LKAB:s hyreslängor på Gruvfogdegatan 1-7 blir de sista husen att rivas detta år. Tidigare under sommaren har också tre tegelbläckhorn, fyra träbyggnader med hyreslägenheter samt Förmansklubben rivits.

Tidigare i år stod det också klart att Bolagshotellet inte går att rädda, och att det därmed måste rivas. Det fanns dock inte med i planerna för sommarens rivningar och Erika Lindblad, kommunikatör på LKAB Samhällsomvandling, berättar att den rivningen kommer att upphandlas samtidigt med rivningen av Stadshuset, en rivning som LKAB räknar med att kunna starta efter årsskiftet.

Efter att rivningarna i Gruvstadsparkens etapp 1 genomförts fortsätter arbetet med att göra området till ett parkområde med  grillplatser, parkbänkar, belysning och lekparker. I juli 2019 beräknas parken kunna öppnas för allmänheten.

 

september 2018

Mycket av Stadshuset bevaras

0000_GamlastadshusetA

Kommunantikvarien Rasmus Norling berättar att många delar i det gamla Stadshuset ska bevaras och användas i nya byggnader.

För 55 år sedan invigdes Kiruna stadshus, men nu ska det som kommit att kallas Kirunabornas vardagsrum snart rivas.

Men det kommer inte att försvinna helt.

– Stora delar blir faktiskt kvar, säger kommunantikvarien Rasmus Norling, som fått uppdraget att göra en återbruksstrategi för såväl byggnadsdelar som för möblemanget i vårt gamla stadshus.

Och det är en hel del som ska sparas för att kunna användas i nya byggnader i det framtida Kiruna.

Från entréplanet, så ska bland annat marmorpelarna sparas liksom de mäktiga blomlådorna och läktarfönstren till fullmäktigesalen. Och talarstolen.

– Den har ju varit en central del av Stadshusets historia, inte minst under den stora gruvstrejken, säger Rasmus Norling.

En viktig del av bevarandeplanen är det holländska handslagna teglet som utgör större delen av Stadshusets innerväggar.

– Där ska vi spara minst två sektioner. Schmalensee som ritade Stadshuset hade Blå hallen i Stockholms stadshus som förlaga och en murbruksanalys visade att vi hade exakt samma recept på murbruket i vårt stadshus, ett kalkrikt murbruk som är löst och lättrivet. Kan vi återvinna tusen tegelstenar så innebär det också att vi sparar två ton koldioxid i utsläpp som det hade inneburit att tillverka nya. Det finns alltså också en miljöaspekt i det hela, säger Rasmus Norling.

Samtliga räcken i Stadshuset, såväl de i det amerikanska träslaget Oregon Pine som stenräckena ska dock sparas liksom trappräckena i Stadshusets spiraltrappa.

En stor del av originalmöblerna finns ännu kvar i Stadshuset. De specialritades för byggnaden av inredningsarkitekten Folke Sundberg och tillverkades av Klaessons möbelfabrik i Fjugesta utanför Örebro med uppdraget att bygga möbler av hög kvalitet och god hållbarhet.

– Man måste verkligen säga att de löste sitt uppdrag när det gäller Stadshuset. Möblerna och inredning har hållit i över 50 år och är fortfarande i mycket gott skick. Tyvärr kan inte vi i kommunen ta vara på möblerna, men vi hoppas hitta intressenter som kan ta över dem och dra nytta av dem på ett bra sätt, säger Rasmus Norling som räknar med att återvinningen av de delar i Stadshuset som ska sparas kan vara genomförd i slutet av november.

Därefter överlämnas det gamla Stadshuset till LKAB som beräknas starta rivningen efter årsskiftet.

000_GamlastadshusetB

Bland det som ska bevaras för framtiden finns blomkrukorna i stadshushallen liksom delar av tegelväggarna, alla räcken och fönstersektionen in mot kommunfullmäktigesalen.

 

28 augusti 2018

Ett historiskt byggnadsbyte

000_NyastadshusetC

Kommunalrådet Kristina Zakrisson och LKAB:s direktör för samhällsombandlingarna, Stefan Hämäläinen vid ceremonin för det historiska byggnadsbytet.

 

Veckan 6-10 augusti flyttade Kiruna kommun över sin verksamhet från det gamla Stadshuset till det nya, och vid en ceremoni den 28 augusti överlämnade LKAB det nya Stadshuset officiellt till Kiruna kommun. Samtidigt överlämnade Kiruna kommun över det gamla Stadshuset till LKAB, ett historiskt byggnadsbyte.

 Det var i mars 2013 som Kiruna kommun tillsammans med organisationen Sveriges Arkitekter utlyste en arkitekttävling om ett nytt stadshus i Kiruna. Vann gjorde förslaget Kristallen, som ritats av det danska företaget Henning Larsen Architects. Det är en rund byggnad med en fasad av italiensk vit granit och i mitten av byggnaden hänger den del som kallas Kristallen i luften och hålls uppe av mycket kraftiga stålbalkar. I den delen kommer också vårt nya länskonstmuseum att ha sin verksamhet.

 Hösten 2015 startade själva bygget, som Peab fått i uppdrag att utföra med Bravida som underentreprenör för alla installationer. Och nu har alltså inflyttningen genomförts i den drygt 34 meter höga byggnaden som rymmer totalt 13.450 kvadratmeter lokaler.

 Vid ceremonin för byggnadsbytet bytte Kiruna kommun och LKAB också gåvor med varandra. Kommunalrådet Kristina Zaklrisson överlämnade en bålskål, som Hjalmar Lundbohm fick av de anställda på sin 60-årsdag 1915. Den hade sedan gått i arv inom släkten och skänktes så småningom till Kiruna kommun av Sixten Lundbohm.

 Stefan Hämäläinen, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingarna, överlämnade i sin tur ett stycke av mineralet Pyrit från Kiirunavaara.

 – Pyrit är det man brukar kalla för kattguld, och det var just kattguld som var arkitektens inspiration när han ritade Stadshuset Kristallen, förklarade Stefan Hämäläinen.

 Den 22 november blir det en officiell invigning av Stadshuset, då också Länskonstmuseet i samma byggnad invigs.

000_Nya stadshusetA

KIrunas nya stadshus, Kristallen, med klocktornet intill.

000_NyastadshusetB

Interiörbild från nya Stadshuset.

 

 

 

Juni 2018

Nytt miljardavtal

Gruvstadspark 3_hemsidan

En karta som visar de tre så kallade gruvstadsparker som LKAB och Kiruna kommun hittills kommit överens om. Det handlar alltså om stora delar av Kirunas nuvarande centrum.

Kirunas kommunledning och LKAB är nu överens om ett tredje så kallat gruvstadsparkavtal, enligt LKAB en affär på sammanlagt cirka två miljarder kronor.

En stor del av detta rör kommunala Kirunabostäder som bland annat har 394 bostäder i området som utgör Gruvstadspark del 3. Och Kirunabostäder har valt att låta LKAB bygga nytt åt bostadsbolaget i stället för att sälja. Nyckel mot nyckel.

– Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum, säger Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingen.

År 2011 skrev Kristina Zakrisson och LKAB:s dåvarande VD, Lars-Eric Aaro under det första civilrättsliga avtalet om hur LKAB och Kiruna kommun i praktiken ska hantera det faktum att en del av staden måste göras om till gruvindustriområde. Gruvstadsparken del 1 är det område nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen varifrån flera byggnader flyttats och där resten rivits eller ska rivas denna sommar.

Den gången handlade det inte om särskilt mycket pengar eftersom LKAB ägde alla byggnader i området. Det som egentligen var mest intressant var att parterna hade kommit överens om att dryga 20-talet byggnader skulle flyttas och bevaras för framtiden.

Avtalet för området som kallas Gruvstadspark del 2, GP 2, var dock en helt annan sak. Detta område omfattar större delen av Kirunas nuvarande centrum och den 12 juni 2014 undertecknades ett avtal där LKAB förband sig att betala 3,74 miljarder kronor, inklusive en post på 350 miljoner för oförutsedda utgifter, för det som kommunen äger i området. Det handlade bland annat om Lindex-huset, Gallerian och Kupolen och så förstås all infrastruktur som vägar och allt som finns nedgrävt i marken. Helt enkelt allt  i detta område som måste byggas upp på nytt på en annan plats.

Och nu är kommunledningen och LKAB alltså överens om ett tredje gruvstadsparkavtal, Gruvstadspark del 3, GP 3, som handlar om resten av Kirunas nuvarande centrum och de områden som ligger närmast centrum.

Det är ett viktigt avtal för LKAB. Om kommunen också ändrar detaljplanerna för detta område till att bli gruvindustriområde, så räknar LKAB med att gruvverksamheten är säkrad fram till 2028.

Det kommunala bolag som berörs mest denna gång är Kirunabostäder.

Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingsfrågorna berättar att bolaget har sammanlagt 34.612 kvadratmeter bostäder och lokaler inom GP 3, varav cirka 12.000 kvadratmeter är lokaler och resten bostäder. Totalt 394 stycken.

I det förra avtalet fick Kirunabostäder betalt för sina fastigheter, men denna gång har man valt att låta LKAB bygga ersättningsfastigheter, nyckel mot nyckel alltså, eller funktionsersättning som Tomas Stålnacke föredrar att kalla det.

– Det som har varit bärande i den här affären är att vi ska få samma storlek, funktion, kvalitet och läge. Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum. Vi är en stor aktör i dagens centrum och

 

Juni 2018

Klart att Gula raden bevaras

Gula raden_webb

Nu är det klart att de tre husen i Gula raden, vid Hjalmar Lundbohmsvägen när Stadshuset, kommer att flyttas och bevaras för framtiden.

De tre träbyggnaderna kommer att flyttas nästa sommar och den nya placeringen blir i Skjutbaneområdet, dit också länsmansbostaden flyttades förra hösten.

 

April 2018

Kvinnorna tar plats i nya Kiruna

Gatunamn_hemsidan

Konstnären Aili Kangas är en av de kvinnor som nu får ge namn åt en gata i nya centrumkärnan.

Vad har Elin Andersson, Kejsarinnan Olga och Lotten Eriksson gemensamt? Jo, de har fått ge namn åt några av Kirunas nya gator.

De närmaste åren behöver Kirunabor och besökare lära sig så mycket som 25 nya gator och vägar att hålla reda på. Och till skillnad från tidigare har nu också kvinnorna i Kirunas historia fått ta mer plats i vårt gatunät.

Hjalmar Lundbohm, Gustaf Wickman, August Malm, Seger Svanberg, Arendt Grape, ja, listan över män som fått ge namn åt gatorna i Kiruna kan göras mycket lång. När gator och vägar fått personnamn är det männen som dominerat totalt. Fru Välivaara, Syster Mia, Lina Hjorth och Kirunas förstfödda, Kiruna Söderberg är de enda kvinnor som hittills finns representerade bland våra gatunamn.

Men nu ska fler kvinnor få ta plats i Kirunas gatunät. Stadsomvandlingen innebär att nya områden ska bebyggas och därmed måste också nya gator och vägar anläggas. Det handlar om totalt 25 nya gator och vägar som anlagts eller ska anläggas de närmaste åren. Tio av dem har fått namn efter personer i Kirunas historia, tre män och sju kvinnor, eller åtta om man ska vara helt korrekt, eftersom två systrar fått ge namn åt en gata.

Tre av kvinnorna kommer att återfinnas bland gatunamnen i den nya centrumkärnan. En av dem är rallarkockan Svarta Björn, närmast en legend vars riktiga namn man fortfarande tvistar om.

Elin Andersson (1926-2003)betydde under många år oerhört mycket för kulturen i Kiruna, framför allt under sina drygt 20 år som kultursekreterare i Kiruna kommun.

Konstnären Aili Kangas (1924-2000) har också fått ge namn åt en av nya centrums gator. Hon föddes i Kiruna, som hon också bodde i hela sitt liv efter konststudierna i Stockholm under 1950-talet. Hon finns representerad bland annat på Moderna museet, Gustav VI Adolfs samlingar och förstås även i kommunens konstsamling.

I den nya centrumkärnan har också två män fått gator uppkallade efter sig. Den ena är den berömde arkitekten Ralph Erskine, som bland annat ritade kvarteret Ortdrivaren med kända byggnader som ”Snusdosan” och ”Spottkoppen”.

Den andre mannen i nya centrum är konstnären Alvar Jansson (1922-1991).

Vid foten av Luossavaara har LKAB skapat ett bolagsområde i miniatyr och intill ska Riksbyggen börja bygga bostadsrätter denna sommar. Där kommer att finnas tre gator som alla fått namn av kvinnor. Den som går genom Nya Bolagsområdet heter Lotten Erikssons gata efter den första föreståndarinnan för Bolagshotellet, Charlotta ”Lotten” Eriksson, direktrekryterad av Hjalmar Lundbohm från Uppsala.

Maria Taaveniku behövde inte flytta lika långt. Hon kom med sin man från Malmberget till Kiruna 1898 och bodde i Kirunas första byggnad B !:an fram till sommaren 1900. Innan ångköket byggdes på Ön var det Maria som lagade maten åt många av de ungkarlar som kommit för att jobba åt LKAB och han har nu fått ge namn åt en av gatorna som ska anläggas vid foten av Luossavaara.

Det har också två systrar från Jukkasjärvi, nämligen Brita Maria och Sofia Olofsdotter Pappila. Även de har viss anknytning till LKAB eftersom de brukade anlitas av Hjalmar Lundbohm vid representationsmiddagar för viktiga gäster.

I Jägarskoleområdet kommer det också att finnas en gata uppkallad efter en kvinna ur kommunens historia. Det är Olga Raattamaa som bodde i den lilla byn Kummavuopio i kommunens nordöstra del, där hon gav mat och husrum åt resenärer i cirka 50 års tid. Under andra världskriget tog hon också hand om flyktingar från både Norge och Finland och kom att kallas Kejsarinnan Olga. För sina insatser under kriget fick också ta emot en medalj från den norske kungen Håkon VII. Och snart kommer Kiruna alltså att ha en gata uppkallad efter henne.

 

Onsdag 1 november 2017

B 1:an sista flyttningen 2017

B 1 flyttas

Här lyfts Kirunas äldsta byggnad B 1 för att sedan transporteras till sin nya plats intill Hjalmar Lundbohmsgården vid foten av Luossavaara.

Under 2017 har sammanlagt åtta kulturbyggnader i Kiruna flyttats till en ny plats för att kunna bevaras. Den sista byggnaden att flyttas detta år blev B 1, Kirunas äldsta byggnad.Det knuttimarde pöärtet med två rum uppfördes 1890 och fungerade från början som bostad för de arbetare som kom till den plats som skulle komma att bli gruvstaden Kiruna.

På senare år har B 1:an, som stått nära Hjalmar Lundbohmsgården, ingått som en del av Hjalmar Lundbohmsgårdens museiverksamhet. Nu har de båda byggnaderna fått en ny plats i ett bolagsområde i miniatyr som LKAB skapat vid foten av Luossavaara, och det är faktiskt tredje gången som B 1 flyttas. Den stod ursprungligen vid Luossajärvis strand innan den flyttades till den plats där de senaste generationerna Kirunabor vant sig att se den.

Även den matkällare som funnits vid Hjalmar Lundbohmsgården kommer att flyttas till den nya platsen, men denna flyttning genomförs senare.

 

Tisdag 26 september 2017

 

Nu flyttas Lundbohmsgården

Trucking_husflytt_Hjalmar 01

På morgonen den 25 september lastades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården på en jättelik trailer.

Trucking_husflytt_Hjalmar 04

Här har man lyckats lossa den första av tre delar inför flyttningen till foten av Luossavaara.

Hjalmar_01

Cirka 300 personer, framför allt barn, följde med när den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården flyttades..

Hjalmar_02

Det är förändringarnas tid. För bara några veckor sedan monterades Stadshusets klocktorn ned. Denna dag flyttades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården.

Hjalmar_03

Här passerar Hjalmar Lundbohmsgården en av broarna på vägen till Luossavaara och marginalen till broräckena är inte stor.

Hjalmar_04

Hjalmar Lundbohmsgårdens första del närmar sig slutmålet.

Hjalmar_05

Den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården rullar in mellan de hus som redan tidigare under våren och sommaren flyttats från Bolagsområdet till foten av berget Luossavaara för att tillsammans bilda ett bolagsområde i miniatyr..

 

Under våren och sommaren har sammanlagt fem husflyttningar genomförts i Kiruna. Det är tre bläckhornshus, hyreshuset B 5 samt den jättelika Ingenjörsvillan som alla flyttats från Bolagsområdet till ett bolagsområde i miniatyr vid foten av berget Luossavaara.

Denna dag var det dags för ytterligare en husflyttning, en mycket speciell sådan. Det gäller Hjalmar Lundbohmsgården samt B 1, Kirunas första byggnad. Själva Hjalmar Lundbohmsgården är den näst äldsta byggnaden  och uppfördes i fyra etapper, mellan 1895 och 1909 och var bostad för Kirunas förste disponent Hjalmar Lundbohm. Gården är klassad som byggnadsminne och har noggrant dokumenterats inför flyttningen. Eftersom byggnaden är så stor, så kan den inte flyttas i ett stycke utan har delats upp i tre delar.  Idag flyttades den första delen, som inte är någon liten pjäs, cirka 25 meter lång och 168 ton tung.

I samband med flyttningen hade LKAB också inbjudit Kirunaborna att följa byggnadens flyttning i en så kallad Move walk, från sin plats på Bolagsområdet till dess nya plats vid Luossavaara. Och uppslutningen var stor. Uppskattningsvis cirka 300 personer, framför allt dagisgrupper följde med på denna vandring. Minst lika många, om inte fler, stod längs färdvägen för att uppleva och i många fall avbilda denna denna milstolpe i stadsomvandlingen.

Planeringen av flyttningen har pågått länge, men nu är allt klart för flyttning och dagen innan flyttlasset rullade så lastades den första delen på en jättelik trailer med 14 hjulaxlar som vardera har 4 däck.

Senare i höst väntar ytterligare en husflyttning. Då gäller det Länsmansbostaden och denna byggnad blir den första som flyttas mot Kirunas nya stadskärna.

 

3 augusti 2017

Nu flyttas stadshustornet

Nu förändras stadsbilden i Kiruna dramatiskt. Det 26 meter höga klocktornet på Stadshuset monteras nämligen ner för att renoveras och återuppbyggas vid Kirunas nya stadshus, som ska stå klart nästa år.

Det är Kirunaföretagen LTH Traktor AB och Nybergs Mekaniska Verkstad som fått uppdraget att genomföra projektet och måndagen den 31 juli på kvällen startade lyftet av den första av sex sektioner som tornet delas upp i för flyttningen. Lyftet tog dock lite tid men, vid sextiden på morgonen efter var lyftet genomfört och den översta delen transporterades till Nybergs Mekaniska Verkstad, som ansvarar för att demontera, renovera och återuppbygga Bror Marklunds klocktorn.

Under några dagar kan nu Kirunabor och besökare vid tiotiden på kvällarna se hur ytterligare sektioner lyfta av klocktornet för transport till renoveringsplatsen.

Nedan några bilder från tornet strax innan första lyftet och sedan från den 3 augusti då sektionen med undre delen av klocktornets urtavla lyftes ned för transport till renovering.

Stadshuset_0803D

Leif Larsson, arbetsledare på Nybergs Mekaniska verkstad, vid urtavlan på Stadshusets klocktorn

STadshuset_0803E

En av Bror Marklunds skulpturer som sticker ut från klocktornet, förmodligen en älg eller en ren som har fin utsikt.

Stadshuset_0803F

En av många skulpturer i Stadshusets klocktorn föreställer en gruvarbetare.

Stadshuset_0803A

Den 3 augusti hade demonteringen av Stadshusets klocktorn hunnit så här långt.

Stadshuset_0803B

Klockan 21.57 torsdagen den 3 augusti kunde ytterligare en sektion av Stadshusets klocktorn transporteras iväg för renovering.

 

14 juni 2017

De första husflyttningarna genomförda

Nytt_husflytt

Den 14 juni flyttades ett av de fyra första husen från Bolagsområdet till en tryggare plats vid foten av berget Luossavaara.

 

Nu har de första husflyttningarna genomförts, då fyra kulturhus i Bolagsområdet flyttats till ett nytt Bolagsområde i miniatyr, som LKAB bygger upp på Luossavaaras sluttning.

När bostadshuset B 5 flyttades onsdagen den 24 maj, så var det ytterligare en milstolpe i stadsomvandlingen. Det blev det första huset att flyttas och ett stort pressuppbåd med journalister, fotografer och filmare från flera olika länder fanns på plats för att dokumentera flyttningen.

Premiärresan gick planenligt och dagen efter flyttades ett så kallat Bläckhorn till Luossavaara. Efter ett par veckors uppehåll var det sedan dags igen. Under två dagar, den 14 och 15 juni, flyttades ytterligare två bläckhorn till området vid Luossavaara.

Nu blir det ett uppehåll, men till hösten är det dags för nästa etapp, då de riktigt stora byggnaderna ska flyttas. Det är Ingenjörsvillan, Bolagshotellet samt Hjalmar Lundbohmsgården och B 1, Kirunas första byggnad.

 

Februari 2017

26,5 miljoner satsas på konst i nya Kiruna

Konstmiljoner

Magdalena Nilsson från Stockholm var en av sex konstnärer som fick i uppdrag att skapa verk till Nya Raketskolan. Framöver väntar många nya konstnärsuppdrag när Kirunas nya centrumkärna ska byggas.

När Statens konstråd bildades 1937 infördes samtidigt den så kallade enprocentsregeln för kommuner och landsting. Den innebar att en procent av kostnaden för ny- om- och tillbyggnationer skulle avsättas till konst i offentliga miljöer. Men det är ingen tvingande regel, det är en rekommendation som långt ifrån alla följer. I Norrbotten är det till exempel bara Region Norrbotten(tidigare Norbottens läns landsting), Luleå kommun och Kiruna kommun som tillämpar regeln.
Och i Kiruna, som ska bygga en helt ny centrumkärna, kommer enprocentsregeln att få enorma effekter de kommande åren.
Kultursekreteraren Lennart Lantto berättar att bygget av Nya Raketskolan för ett par år sedan innebar att hela 2,2 miljoner avsattes till konstinköp.– Det var ett enormt intresse bland konstnärerna i Sverige och vi fick in hela 291 förslag, varav sex valdes ut, berättar Lantto,

Konstnärernas intresse för Kiruna lär inte minska. Framöver kommer med största säkerhet alla konstnärer som sysslar med offentliga utsmyckningar att noggrant följa det som händer i Kiruna. Här ska nämligen mycket stora pengar investeras i offentlig konst.
För bygget av det nya stadshuset avsätts exempelvis 5,5 miljoner kronor. Och det är bara början. Genom Gruvstadsparken etapp 2-avtalet (GP 2-avtalet) betalar LKAB cirka 3,7 miljarder till kommunen för att bland annat bygga ett nytt badhus, nytt Folkets Hus/kulturhus, en ny skola, ny brandstation och det nya torget. Det kommer att innebära ytterligare cirka 21 miljoner för konstinköp, berättar Lennart Lantto.
Totalt 26,5 miljoner ska alltså investeras i konst i Kiruna de närmaste åren.
– Men riktigt allt ska inte gå till inköp av ny konst. En del av pengarna ska också användas för att flytta konst, exempelvis den fantastiska mosaikväggen i Badhuset och skulpturen Talande tecken i Ferrumparken. berättar han.

Lennart Lantto konstaterar att Kiruna mer än någonsin gör skäl för att kunna kallas en konststad. Kiruna kommun har sedan tidigare en mäktig konstsamling med över 2.000 verk, nästa år har staden också ett länskonstmuseum och när kulturhuset står klart får även Konstgillet bättre möjligheter att visa konst. Och samtidigt kommer det alltså att investeras åtskilliga miljoner i ny konst.
– Det är något fantastiskt som håller på att hända i Kiruna, konstaterar Lennart Lantto.

 

December 2016

Alf bygger om Kiruna – helt själv

Affe 

För fjärde gången renoveras och kompletteras nu den tredimensionella modellen av Kiruna och det är Alf Oskarsson som med bandsåg och kniv bygger om Kiruna.

Alf Oskarsson håller på att genomföra en stadsomvandling – helt själv. Stadshuset tidigare vaktmästare har nämligen fått i uppdrag att renovera och komplettera den drygt 50 år gamla tredimensionella modellen av Kiruna som kan beskådas i Stadshuset.

Det var 1961-62 som Eglers Stadsplanebyrå AB i Stockholm hade Kiruna kommuns uppdrag att skapa en tredimensionell modell av Kiruna i skala 1:1000, alltså då en millimeter av modellen motsvarar en meter i verkligheten. Till själva bygget  av den 6,3 meter långa och 3,3 meter breda modellen anlitades modellbyggaren Ulf Törneman. 
Men städer förändras och redan 1967 fick modellsnickaren Gunnar Hägglund uppdraget att komplettera och renovera modellen. Så fick den stå ända fram till 1983, då detta Kiruna i miniatyr monterades ned. Tillkomsten av det stora Lombolo-området hade helt enkelt gjort den ståtliga modellen utdaterad.
I tio år fick den ligga i Stadshuset källare innan den togs upp igen och under åren 1994-96 arbetade Kajsa Petäjäniemi med att uppdatera modellen.
– Det var ett jättearbete. Hon fick komplettera modellen med över tusen byggnader, berättar Alf Oskarsson.

 Och nu är det alltså dags igen. Alf, som under många år var vaktmästare i Stadshuset, gick visserligen i pension för tre år sedan, men har fortfarande en del uppdrag åt kommunen. Och i maj började han komplettera den nu 54 år gamla modellen. Halva bostadsområdet Ullspiran har Alf ”rivit” och drygt 300 nya hus har han hunnit med.
– Att det gått så pass fort är tack vare Gällivares kultursekreterare Lars Israelsson. Han ringde oss och berättade att modellen av Malmberget skulle skrotas och frågade om vi kunde ha nytta av den, berättar Alf.
Eftersom modellen av Malmberget var byggd i samma skala passade det perfekt. Många av de gamla husen i Malmberget har kunnat återanvändas som nya hus i Kirunamodellen. Och resten av de kompletteringar som behövts har Alf Oskarsson snickrat i träslagen björk och bok.

 Men det är förstås inte bara byggnader som kommer till och försvinner. Det senaste Alf gjort är att måla den nya infartsvägen till LKAB. Dessutom har han ”tömt” den del av Luossajärvi som i verkligheten tömdes i slutet av 1990-talet.
– Men nu tar jag en paus och sparar den senaste tömningen av Luossajärvi till maj, säger Alf och skrattar.
Då börjar han också arbetet med att bygga ut modellen för att få med den få plats med den nya stadskärna som börjat byggas. Och med tanke på vad som väntar lär det bli ett uppdrag utan slut.

 

Onsdag 22 april 2015

Nu rivs de första bostäderna

 Nytt_Ullspiran rivs

Nu rivs de första husen i bostadsområdet Ullspiran och framöver får Kirunaborna vänja sig vid att rivningar av hus blir en del av vardagen.

Stadsomvandlingen i Kiruna har varit ett begrepp ända sedan 2004. Det var då LKAB presenterade sin första prognos för hur järnmalmsbrytningen också kommer att börja påverka bebyggelsen. Mycket har skett sedan dess. Järnvägen förbi Kiruna har fått en ny sträckning. Elförsörjningen har byggts om liksom huvudavloppsledningen genom staden. Väg 870 mot Nikkaluokta håller på att få en ny sträckning och snart ska även den nuvarande sträckningen av väg E 10 flyttas.

Trots allt detta kan man ändå på sätt och vis säga att det är just nu stadsomvandlingen blir tydlig. Nu måste nämligen det första bostadsområdet rivas, eftersom sprickorna som gruvbrytningen orsakar närmar sig bebyggelsen. Och de kommande decennierna kommer rivningar av bostäder och lokaler att vara ett ständigt inslag i gruvstaden.

Bostadsområdet Ullspiran byggdes 1967-68, fyra gårdar med sammanlagt 148 lägenheter i två- och trevånings tegelhus. Ett populärt område, inte minst bland barnfamiljer, tack vare de bilfria innergårdarna. Men också det bostadsområde som ligger närmast Kiirunavaaragruvan. LKAB, som äger husen, har de senaste åren erbjudit de boende i området nya lägenheter och successivt har Ullspiran tömts på sina ordinarie hyresgäster. Kvar finns sedan en tid bara entreprenörer och studenter som hyr lägenheterna på korttidskontrakt, och två av gårdarna har under vintern tömts helt. Och det är dessa två gårdar, med sammanlagt 80, lägenheter, som nu rivs.

I mars stängslades gårdarna in och arbetet påbörjades, bland annat med att tömma lägenheterna på vitvaror. Målet är att så mycket som möjligt ska återvinnas och exempelvis fönster och just vitvaror har bjudits ut till försäljning. Men även själva husen ska återvinnas. Enligt LKAB kommer 96 procent av rivningsmaterialet att kunna återanvändas, framför allt i de gabioner (ståltrådsburar) som ska fyllas med tegel och betong och sedan placeras ut där husen stått, som ett minne av bostadsområdet. Innergårdarna med sina lekplatser ska också lämnas kvar och fortsätta att fungera som ett parkområde till dess området måste stängslas in på grund av gruvdriften.

Och efter en dryg månads förarbeten är det nu alltså dags för grävmaskinen att börja arbeta. Nu börjar rivningarna på allvar och kommer alltså framöver att vara en del av Kirunabornas vardag. 

 

Söndag 8 mars 2015

Stadsflytten i Washington

 Kiruna_Washington_01

En av Kirunabilderna som finns med i utställningen på House of Sweden i Washington.

Nu är stadsflytten i Kiruna ännu mer världskänd.  Eller åtminstone mer känd i USA. White Arkitekter AB, som tillsammans med Ghilardi+Hellsten Arkitekter har huvudansvaret för att utforma det nya Kiruna, inbjöds nämligen att presentera Kiruna-projektet på House of Sweden i Washington, där Sverige har sin ambassad. Den 5 mars hölls i samarbete med svensk.amerikanska handelskammaren ett seminarium om stadsomvandlingen och den 7 mars var det vernissage för en utställning om projektet i Kiruna, en vernissage som lockade cirka 400 besökare.

På utställningen visade White Arkitekter och Ghilardi+Hellsten sina skisser över hur de tänkt sig det framtida Kiruna. Det nutida Kiruna skildrades också på utställningen, glädjande nog med 17 förstoringar hämtade från mitt projekt Ögonblick i Kiruna.

Utställningen, ”Moving a city: A cabinet of Curiosities from Kiruna” visades i Nobelsalen på svenska ambassaden under drygt fem månader.

 

Sidan uppdaterad 25 november. 

 

Länkar till andra sidor om stads-flytten i Kiruna

Kiruna kommun

LKAB

Trafikverkets projekt i Kiruna