Augusti 2018

En fjärde fotobok snart klar

Fjärde boken

En av bilderna som finns med i den nya boken Ögonblick i Kiruna 2015-2018, som kommer ut i oktober.

Nu är snart ytterligare en fotobok om Kiruna, Kirunaborna och stadsomvandlingen klar att skickas till tryckeriet. Det var 2010 som jag gav ut den första boken, Ögonblick i Kiruna 2009-2010. Eftersom gensvaret var så bra har jag fortsatt med att ge ut ytterligare två böcker som speglar åren 2010-2012 ocvh 2012-2015 i Kiruna.

Och nu är det alltså dags för en fjärde bok, och precis som de tidigare kommer den att vara i liggande A 4-format med cirka 200 sidor bilder och texter som berättar om de tre senaste åren i Kiruna. Om allt går planenligt kommer boken att komma ut i handeln i mitten av oktober.

 

Juni 2018

Nytt miljardavtal

Gruvstadspark 3_hemsidan

En karta som visar de tre så kallade gruvstadsparker som LKAB och Kiruna kommun hittills kommit överens om. Det handlar alltså om stora delar av Kirunas nuvarande centrum.

Kirunas kommunledning och LKAB är nu överens om ett tredje så kallat gruvstadsparkavtal, enligt LKAB en affär på sammanlagt cirka två miljarder kronor.

En stor del av detta rör kommunala Kirunabostäder som bland annat har 394 bostäder i området som utgör Gruvstadspark del 3. Och Kirunabostäder har valt att låta LKAB bygga nytt åt bostadsbolaget i stället för att sälja. Nyckel mot nyckel.

– Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum, säger Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingen.

År 2011 skrev Kristina Zakrisson och LKAB:s dåvarande VD, Lars-Eric Aaro under det första civilrättsliga avtalet om hur LKAB och Kiruna kommun i praktiken ska hantera det faktum att en del av staden måste göras om till gruvindustriområde. Gruvstadsparken del 1 är det område nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen varifrån flera byggnader flyttats och där resten rivits eller ska rivas denna sommar.

Den gången handlade det inte om särskilt mycket pengar eftersom LKAB ägde alla byggnader i området. Det som egentligen var mest intressant var att parterna hade kommit överens om att dryga 20-talet byggnader skulle flyttas och bevaras för framtiden.

Avtalet för området som kallas Gruvstadspark del 2, GP 2, var dock en helt annan sak. Detta område omfattar större delen av Kirunas nuvarande centrum och den 12 juni 2014 undertecknades ett avtal där LKAB förband sig att betala 3,74 miljarder kronor, inklusive en post på 350 miljoner för oförutsedda utgifter, för det som kommunen äger i området. Det handlade bland annat om Lindex-huset, Gallerian och Kupolen och så förstås all infrastruktur som vägar och allt som finns nedgrävt i marken. Helt enkelt allt  i detta område som måste byggas upp på nytt på en annan plats.

Och nu är kommunledningen och LKAB alltså överens om ett tredje gruvstadsparkavtal, Gruvstadspark del 3, GP 3, som handlar om resten av Kirunas nuvarande centrum och de områden som ligger närmast centrum.

Det är ett viktigt avtal för LKAB. Om kommunen också ändrar detaljplanerna för detta område till att bli gruvindustriområde, så räknar LKAB med att gruvverksamheten är säkrad fram till 2028.

Det kommunala bolag som berörs mest denna gång är Kirunabostäder.

Tomas Stålnacke, Kirunabostäders huvudprojektledare i stadsomvandlingsfrågorna berättar att bolaget har sammanlagt 34.612 kvadratmeter bostäder och lokaler inom GP 3, varav cirka 12.000 kvadratmeter är lokaler och resten bostäder. Totalt 394 stycken.

I det förra avtalet fick Kirunabostäder betalt för sina fastigheter, men denna gång har man valt att låta LKAB bygga ersättningsfastigheter, nyckel mot nyckel alltså, eller funktionsersättning som Tomas Stålnacke föredrar att kalla det.

– Det som har varit bärande i den här affären är att vi ska få samma storlek, funktion, kvalitet och läge. Allt det vi byter in ligger i dagens centrum och allt vi får i utbyte kommer att ligga i Kirunas nya centrum. Vi är en stor aktör i dagens centrum och

 

Juni 2018

Klart att Gula raden bevaras

Gula raden_webb

Nu är det klart att de tre husen i Gula raden, vid Hjalmar Lundbohmsvägen när Stadshuset, kommer att flyttas och bevaras för framtiden.

De tre träbyggnaderna kommer att flyttas nästa sommar och den nya placeringen blir i Skjutbaneområdet, dit också länsmansbostaden flyttades förra hösten.

 

April 2018

Kvinnorna tar plats i nya Kiruna

Gatunamn_hemsidan

Konstnären Aili Kangas är en av de kvinnor som nu får ge namn åt en gata i nya centrumkärnan.

Vad har Elin Andersson, Kejsarinnan Olga och Lotten Eriksson gemensamt? Jo, de har fått ge namn åt några av Kirunas nya gator.

De närmaste åren behöver Kirunabor och besökare lära sig så mycket som 25 nya gator och vägar att hålla reda på. Och till skillnad från tidigare har nu också kvinnorna i Kirunas historia fått ta mer plats i vårt gatunät.

Hjalmar Lundbohm, Gustaf Wickman, August Malm, Seger Svanberg, Arendt Grape, ja, listan över män som fått ge namn åt gatorna i Kiruna kan göras mycket lång. När gator och vägar fått personnamn är det männen som dominerat totalt. Fru Välivaara, Syster Mia, Lina Hjorth och Kirunas förstfödda, Kiruna Söderberg är de enda kvinnor som hittills finns representerade bland våra gatunamn.

Men nu ska fler kvinnor få ta plats i Kirunas gatunät. Stadsomvandlingen innebär att nya områden ska bebyggas och därmed måste också nya gator och vägar anläggas. Det handlar om totalt 25 nya gator och vägar som anlagts eller ska anläggas de närmaste åren. Tio av dem har fått namn efter personer i Kirunas historia, tre män och sju kvinnor, eller åtta om man ska vara helt korrekt, eftersom två systrar fått ge namn åt en gata.

Tre av kvinnorna kommer att återfinnas bland gatunamnen i den nya centrumkärnan. En av dem är rallarkockan Svarta Björn, närmast en legend vars riktiga namn man fortfarande tvistar om.

Elin Andersson (1926-2003)betydde under många år oerhört mycket för kulturen i Kiruna, framför allt under sina drygt 20 år som kultursekreterare i Kiruna kommun.

Konstnären Aili Kangas (1924-2000) har också fått ge namn åt en av nya centrums gator. Hon föddes i Kiruna, som hon också bodde i hela sitt liv efter konststudierna i Stockholm under 1950-talet. Hon finns representerad bland annat på Moderna museet, Gustav VI Adolfs samlingar och förstås även i kommunens konstsamling.

I den nya centrumkärnan har också två män fått gator uppkallade efter sig. Den ena är den berömde arkitekten Ralph Erskine, som bland annat ritade kvarteret Ortdrivaren med kända byggnader som ”Snusdosan” och ”Spottkoppen”.

Den andre mannen i nya centrum är konstnären Alvar Jansson (1922-1991).

Vid foten av Luossavaara har LKAB skapat ett bolagsområde i miniatyr och intill ska Riksbyggen börja bygga bostadsrätter denna sommar. Där kommer att finnas tre gator som alla fått namn av kvinnor. Den som går genom Nya Bolagsområdet heter Lotten Erikssons gata efter den första föreståndarinnan för Bolagshotellet, Charlotta ”Lotten” Eriksson, direktrekryterad av Hjalmar Lundbohm från Uppsala.

Maria Taaveniku behövde inte flytta lika långt. Hon kom med sin man från Malmberget till Kiruna 1898 och bodde i Kirunas första byggnad B !:an fram till sommaren 1900. Innan ångköket byggdes på Ön var det Maria som lagade maten åt många av de ungkarlar som kommit för att jobba åt LKAB och han har nu fått ge namn åt en av gatorna som ska anläggas vid foten av Luossavaara.

Det har också två systrar från Jukkasjärvi, nämligen Brita Maria och Sofia Olofsdotter Pappila. Även de har viss anknytning till LKAB eftersom de brukade anlitas av Hjalmar Lundbohm vid representationsmiddagar för viktiga gäster.

I Jägarskoleområdet kommer det också att finnas en gata uppkallad efter en kvinna ur kommunens historia. Det är Olga Raattamaa som bodde i den lilla byn Kummavuopio i kommunens nordöstra del, där hon gav mat och husrum åt resenärer i cirka 50 års tid. Under andra världskriget tog hon också hand om flyktingar från både Norge och Finland och kom att kallas Kejsarinnan Olga. För sina insatser under kriget fick också ta emot en medalj från den norske kungen Håkon VII. Och snart kommer Kiruna alltså att ha en gata uppkallad efter henne.

 

Onsdag 1 november 2017

B 1:an sista flyttningen 2017

B 1 flyttas

Här lyfts Kirunas äldsta byggnad B 1 för att sedan transporteras till sin nya plats intill Hjalmar Lundbohmsgården vid foten av Luossavaara.

Under 2017 har sammanlagt åtta kulturbyggnader i Kiruna flyttats till en ny plats för att kunna bevaras. Den sista byggnaden att flyttas detta år blev B 1, Kirunas äldsta byggnad.Det knuttimarde pöärtet med två rum uppfördes 1890 och fungerade från början som bostad för de arbetare som kom till den plats som skulle komma att bli gruvstaden Kiruna.

På senare år har B 1:an, som stått nära Hjalmar Lundbohmsgården, ingått som en del av Hjalmar Lundbohmsgårdens museiverksamhet. Nu har de båda byggnaderna fått en ny plats i ett bolagsområde i miniatyr som LKAB skapat vid foten av Luossavaara, och det är faktiskt tredje gången som B 1 flyttas. Den stod ursprungligen vid Luossajärvis strand innan den flyttades till den plats där de senaste generationerna Kirunabor vant sig att se den.

Även den matkällare som funnits vid Hjalmar Lundbohmsgården kommer att flyttas till den nya platsen, men denna flyttning genomförs senare.

 

Tisdag 26 september 2017

 

Nu flyttas Lundbohmsgården

Trucking_husflytt_Hjalmar 01

På morgonen den 25 september lastades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården på en jättelik trailer.

Trucking_husflytt_Hjalmar 04

Här har man lyckats lossa den första av tre delar inför flyttningen till foten av Luossavaara.

Hjalmar_01

Cirka 300 personer, framför allt barn, följde med när den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården flyttades..

Hjalmar_02

Det är förändringarnas tid. För bara några veckor sedan monterades Stadshusets klocktorn ned. Denna dag flyttades den första delen av Hjalmar Lundbohmsgården.

Hjalmar_03

Här passerar Hjalmar Lundbohmsgården en av broarna på vägen till Luossavaara och marginalen till broräckena är inte stor.

Hjalmar_04

Hjalmar Lundbohmsgårdens första del närmar sig slutmålet.

Hjalmar_05

Den första tredjedelen av Hjalmar Lundbohmsgården rullar in mellan de hus som redan tidigare under våren och sommaren flyttats från Bolagsområdet till foten av berget Luossavaara för att tillsammans bilda ett bolagsområde i miniatyr..

 

Under våren och sommaren har sammanlagt fem husflyttningar genomförts i Kiruna. Det är tre bläckhornshus, hyreshuset B 5 samt den jättelika Ingenjörsvillan som alla flyttats från Bolagsområdet till ett bolagsområde i miniatyr vid foten av berget Luossavaara.

Denna dag var det dags för ytterligare en husflyttning, en mycket speciell sådan. Det gäller Hjalmar Lundbohmsgården samt B 1, Kirunas första byggnad. Själva Hjalmar Lundbohmsgården är den näst äldsta byggnaden  och uppfördes i fyra etapper, mellan 1895 och 1909 och var bostad för Kirunas förste disponent Hjalmar Lundbohm. Gården är klassad som byggnadsminne och har noggrant dokumenterats inför flyttningen. Eftersom byggnaden är så stor, så kan den inte flyttas i ett stycke utan har delats upp i tre delar.  Idag flyttades den första delen, som inte är någon liten pjäs, cirka 25 meter lång och 168 ton tung.

I samband med flyttningen hade LKAB också inbjudit Kirunaborna att följa byggnadens flyttning i en så kallad Move walk, från sin plats på Bolagsområdet till dess nya plats vid Luossavaara. Och uppslutningen var stor. Uppskattningsvis cirka 300 personer, framför allt dagisgrupper följde med på denna vandring. Minst lika många, om inte fler, stod längs färdvägen för att uppleva och i många fall avbilda denna denna milstolpe i stadsomvandlingen.

Planeringen av flyttningen har pågått länge, men nu är allt klart för flyttning och dagen innan flyttlasset rullade så lastades den första delen på en jättelik trailer med 14 hjulaxlar som vardera har 4 däck.

Senare i höst väntar ytterligare en husflyttning. Då gäller det Länsmansbostaden och denna byggnad blir den första som flyttas mot Kirunas nya stadskärna.

 

3 augusti 2017

Nu flyttas stadshustornet

Nu förändras stadsbilden i Kiruna dramatiskt. Det 26 meter höga klocktornet på Stadshuset monteras nämligen ner för att renoveras och återuppbyggas vid Kirunas nya stadshus, som ska stå klart nästa år.

Det är Kirunaföretagen LTH Traktor AB och Nybergs Mekaniska Verkstad som fått uppdraget att genomföra projektet och måndagen den 31 juli på kvällen startade lyftet av den första av sex sektioner som tornet delas upp i för flyttningen. Lyftet tog dock lite tid men, vid sextiden på morgonen efter var lyftet genomfört och den översta delen transporterades till Nybergs Mekaniska Verkstad, som ansvarar för att demontera, renovera och återuppbygga Bror Marklunds klocktorn.

Under några dagar kan nu Kirunabor och besökare vid tiotiden på kvällarna se hur ytterligare sektioner lyfta av klocktornet för transport till renoveringsplatsen.

Nedan några bilder från tornet strax innan första lyftet och sedan från den 3 augusti då sektionen med undre delen av klocktornets urtavla lyftes ned för transport till renovering.

Stadshuset_0803D

Leif Larsson, arbetsledare på Nybergs Mekaniska verkstad, vid urtavlan på Stadshusets klocktorn

STadshuset_0803E

En av Bror Marklunds skulpturer som sticker ut från klocktornet, förmodligen en älg eller en ren som har fin utsikt.

Stadshuset_0803F

En av många skulpturer i Stadshusets klocktorn föreställer en gruvarbetare.

Stadshuset_0803A

Den 3 augusti hade demonteringen av Stadshusets klocktorn hunnit så här långt.

Stadshuset_0803B

Klockan 21.57 torsdagen den 3 augusti kunde ytterligare en sektion av Stadshusets klocktorn transporteras iväg för renovering.

 

14 juni 2017

De första husflyttningarna genomförda

Nytt_husflytt

Den 14 juni flyttades ett av de fyra första husen från Bolagsområdet till en tryggare plats vid foten av berget Luossavaara.

 

Nu har de första husflyttningarna genomförts, då fyra kulturhus i Bolagsområdet flyttats till ett nytt Bolagsområde i miniatyr, som LKAB bygger upp på Luossavaaras sluttning.

När bostadshuset B 5 flyttades onsdagen den 24 maj, så var det ytterligare en milstolpe i stadsomvandlingen. Det blev det första huset att flyttas och ett stort pressuppbåd med journalister, fotografer och filmare från flera olika länder fanns på plats för att dokumentera flyttningen.

Premiärresan gick planenligt och dagen efter flyttades ett så kallat Bläckhorn till Luossavaara. Efter ett par veckors uppehåll var det sedan dags igen. Under två dagar, den 14 och 15 juni, flyttades ytterligare två bläckhorn till området vid Luossavaara.

Nu blir det ett uppehåll, men till hösten är det dags för nästa etapp, då de riktigt stora byggnaderna ska flyttas. Det är Ingenjörsvillan, Bolagshotellet samt Hjalmar Lundbohmsgården och B 1, Kirunas första byggnad.

 

30 april 2017

Dags att flytta stadshustornet

Stadshustorn_01

Under valborgsmässohelgen började byggandet av ställningar runt stadshustornet, som senare i sommar ska menteras ned i sex delar och flyttas till en plats när det nya stadshuset.

Kirunas nuvarande stadshus stod inflyttningsklart 1962, men invigdes ändå inte förrän året efter. Förseningen berodde helt enkelt på att klocktornet inte hann bli klart i tid.

När Kiruna nu bygger ett nytt stadshus, så blir det tvärt om. Det första som kommer att stå klart blir just klocktornet, som alltså ska flyttas tilol Kirunas nya centrumkärna.

Och nu är det dags. Under valborgsmässohelgen kunde förbipasserande se hur byggställningar i snabb takt restes runt tornet. Det är företagen LTH Traktor och Nybergs Mekaniska, som fått uppdraget att flytta det 26 meter höga tornet.

En inledande besiktning visade att konstverken på Bror Marklunds torn måste förankras bättre för att inte riskera att lossna när tornet ska flyttas. Därför räknar man med ytterligare två månaders arbete innan tornet i månadsskiftet juli-augusti kan flyttas.

Själva flyttningen kommer att ske genom att tornet monteras ned i sex delar, som successivt lyfts ned för transport till det nya stadshuset. Där ska sedan tornet monteras upp igen på ett sju meter högt fundament,  mellan Stadshuset och väg E 10, som redan är klart.

 

April 2017

Husflyttprojektet i full gång

Flyttargänget

Veolias husflyttare framför Bläckhornet B 52, ett hus som faktiskt ska flyttas för andra gången.

Det är många nyfikna Kirunabor som den senaste tiden tagit sig en tur till de instängslade husen på Bolagsområdet nära Ullspiran. Där pågår nämligen ett projekt av det ovanligare slaget. Snart är det nämligen dags att flytta de första husen av dem som kommunen och LKAB gemensamt kommit överens om att bevara.
Det är Peab som fått uppdraget att ansvara för projektet och runt de tre bläckhorn som har byggnadsnumren 51, 52 och 53 har marken närmast grunden grävt bort och delvis har även grunderna demonterats. Nu har också ett arbetslag med specialister från Veolia i Göteborg anlänt. Den rutinerade arbetsledaren Bertil Kranz  berättar att de under åren som gått flyttat inte bara hus utan även kranar som vägt över tusen ton.

Så mycket väger förstås inte husen på Bolagsområdet, men det är ändå ett tålamodskrävande precisionsarbete att förbereda byggnaderna för en flyttning. Och bläckhornet B 52 var det första som Kranz och hans arbetslag tog sig an. Detta hus flyttades faktiskt en gång redan på 1960-talet, men nu är det alltså dags igen. (Du kan läs mer om det i KirunaTidningens nr 4 2017).Genom hålen som gjorts i grunden på vardera sidan av huset sköt de först in kraftiga stålbalkar. Med hjälp av hydrauliska domkrafter hissades sedan balkarna upp, bit för bit, hela tiden med kontroll på att huset lyfts jämnt på alla sidor för att inte skadas. Huset pallades sedan upp på en höjd som är tillräcklig för att en trailer ska kunna rullas in under huset när det blir dags att åka iväg med det.

Förutom de tre bläckhornen ska även hyreshuset B 5 samt ingenjörsvillan flyttas i den första etappen som alltså omfattar fem hus. Totalt har Peab med sin underentreprenörer ett 20-tal personer sysselsatta, dels med att förbereda byggnaderna, dels med att förbereda marken på Luossavaaras sluttning för att kunna ta emot husen. Själva flyttningen av de fem husen kommer att ske under försommaren och först ut blir B5.

När den första etappen är klar vidtar arbetet med nästa. Då är det dags för Bolagshotellet, Hjalmar Lundbohmsgården inklusive B 1 samt Länsmansbostaden som ska få nya adresser. Det kommer att ske under hösten. 

 

Mars 2017

Gula raden kan komma att räddas

Gula raden_webb

Gula raden till höger är tre välbekanta hus för alla Kirunabor. Det är också populära bostäder och LKAB utreder nu om husen kan bevaras och flyttas.

Nu utreder LKAB att eventuellt bevara och flytta även husen i den så kallade Gula Raden längs Hjalmar Lundbohmsvägen.
– Det är bra och populära bostäder. Kan vi hitta en bra lokalisering för dem, och att det är ekonomiskt försvarbart, så kan det bli aktuellt att flytta dem, berättar Joakim Björnström, avdelningschef på LKAB Samhällsomvandling i Kiruna.

LKAB och Kiruna kommun har sedan tidigare en överenskommelse om att drygt 20 kulturbyggnader ska flyttas och bevaras. Det är förstås bara en liten andel av alla byggnader som kommer att påverkas när markdeformationerna närmar sig centrum. Men den andelen kan faktiskt komma att bli större. Utöver den nämnda överenskommelse har LKAB också beslutat att bevara och flyttat Bolagshotellet.

Och nu kan det alltså bli fler hus som räddas.

En av de byggnader som ska flyttas är Länsmansbostaden på Lingonstigen. Den är tänkt att placeras en bit nedanför studentbostäderna i Skjutbaneområdet vid Kurravaaravägen. Kiruna kommun har begärt att få köpa den aktuella marken och ytterligare ett markområde intill.  Där tänker sig kommunen nämligen att de tre hyreshusen i Gula Raden skulle kunna placeras.
Joakim Björnström på LKAB berättar att även ett antal andra hus utreds av LKAB just nu.
– Bra bostäder kan alltid vara intressanta att flytta om man hittar en bra lokalisering och om det är ekonomiskt försvarbart. Det kan också vara ett sätt att få större variation i våra utvecklingsområden. Det blir helt enkelt lite charmigare att också ha en del gamla hus där. Sedan vill vi ju gärna att de placeras i ett sammanhang, ungefär som vi kommer att göra i Luossavaara där vi placerar flera byggnader från Bolagsområdet tillsammans, berättar Joakim Björnström.

När ett klart besked om Gula Raden och eventuellt andra hus kan komma vet inte Joakim Björnström säkert:
– Det beror på vilken lokalisering det blir och när i tiden som husen skulle kunna flyttas.

 

Februari 2017

26,5 miljoner satsas på konst i nya Kiruna

Konstmiljoner

Magdalena Nilsson från Stockholm var en av sex konstnärer som fick i uppdrag att skapa verk till Nya Raketskolan. Framöver väntar många nya konstnärsuppdrag när Kirunas nya centrumkärna ska byggas.

När Statens konstråd bildades 1937 infördes samtidigt den så kallade enprocentsregeln för kommuner och landsting. Den innebar att en procent av kostnaden för ny- om- och tillbyggnationer skulle avsättas till konst i offentliga miljöer. Men det är ingen tvingande regel, det är en rekommendation som långt ifrån alla följer. I Norrbotten är det till exempel bara Region Norrbotten(tidigare Norbottens läns landsting), Luleå kommun och Kiruna kommun som tillämpar regeln.
Och i Kiruna, som ska bygga en helt ny centrumkärna, kommer enprocentsregeln att få enorma effekter de kommande åren.
Kultursekreteraren Lennart Lantto berättar att bygget av Nya Raketskolan för ett par år sedan innebar att hela 2,2 miljoner avsattes till konstinköp.– Det var ett enormt intresse bland konstnärerna i Sverige och vi fick in hela 291 förslag, varav sex valdes ut, berättar Lantto,

Konstnärernas intresse för Kiruna lär inte minska. Framöver kommer med största säkerhet alla konstnärer som sysslar med offentliga utsmyckningar att noggrant följa det som händer i Kiruna. Här ska nämligen mycket stora pengar investeras i offentlig konst.
För bygget av det nya stadshuset avsätts exempelvis 5,5 miljoner kronor. Och det är bara början. Genom Gruvstadsparken etapp 2-avtalet (GP 2-avtalet) betalar LKAB cirka 3,7 miljarder till kommunen för att bland annat bygga ett nytt badhus, nytt Folkets Hus/kulturhus, en ny skola, ny brandstation och det nya torget. Det kommer att innebära ytterligare cirka 21 miljoner för konstinköp, berättar Lennart Lantto.
Totalt 26,5 miljoner ska alltså investeras i konst i Kiruna de närmaste åren.
– Men riktigt allt ska inte gå till inköp av ny konst. En del av pengarna ska också användas för att flytta konst, exempelvis den fantastiska mosaikväggen i Badhuset och skulpturen Talande tecken i Ferrumparken. berättar han.

Lennart Lantto konstaterar att Kiruna mer än någonsin gör skäl för att kunna kallas en konststad. Kiruna kommun har sedan tidigare en mäktig konstsamling med över 2.000 verk, nästa år har staden också ett länskonstmuseum och när kulturhuset står klart får även Konstgillet bättre möjligheter att visa konst. Och samtidigt kommer det alltså att investeras åtskilliga miljoner i ny konst.
– Det är något fantastiskt som håller på att hända i Kiruna, konstaterar Lennart Lantto.

 

December 2016

Alf bygger om Kiruna – helt själv

Affe 

För fjärde gången renoveras och kompletteras nu den tredimensionella modellen av Kiruna och det är Alf Oskarsson som med bandsåg och kniv bygger om Kiruna.

Alf Oskarsson håller på att genomföra en stadsomvandling – helt själv. Stadshuset tidigare vaktmästare har nämligen fått i uppdrag att renovera och komplettera den drygt 50 år gamla tredimensionella modellen av Kiruna som kan beskådas i Stadshuset.

Det var 1961-62 som Eglers Stadsplanebyrå AB i Stockholm hade Kiruna kommuns uppdrag att skapa en tredimensionell modell av Kiruna i skala 1:1000, alltså då en millimeter av modellen motsvarar en meter i verkligheten. Till själva bygget  av den 6,3 meter långa och 3,3 meter breda modellen anlitades modellbyggaren Ulf Törneman. 
Men städer förändras och redan 1967 fick modellsnickaren Gunnar Hägglund uppdraget att komplettera och renovera modellen. Så fick den stå ända fram till 1983, då detta Kiruna i miniatyr monterades ned. Tillkomsten av det stora Lombolo-området hade helt enkelt gjort den ståtliga modellen utdaterad.
I tio år fick den ligga i Stadshuset källare innan den togs upp igen och under åren 1994-96 arbetade Kajsa Petäjäniemi med att uppdatera modellen.
– Det var ett jättearbete. Hon fick komplettera modellen med över tusen byggnader, berättar Alf Oskarsson.

 Och nu är det alltså dags igen. Alf, som under många år var vaktmästare i Stadshuset, gick visserligen i pension för tre år sedan, men har fortfarande en del uppdrag åt kommunen. Och i maj började han komplettera den nu 54 år gamla modellen. Halva bostadsområdet Ullspiran har Alf ”rivit” och drygt 300 nya hus har han hunnit med.
– Att det gått så pass fort är tack vare Gällivares kultursekreterare Lars Israelsson. Han ringde oss och berättade att modellen av Malmberget skulle skrotas och frågade om vi kunde ha nytta av den, berättar Alf.
Eftersom modellen av Malmberget var byggd i samma skala passade det perfekt. Många av de gamla husen i Malmberget har kunnat återanvändas som nya hus i Kirunamodellen. Och resten av de kompletteringar som behövts har Alf Oskarsson snickrat i träslagen björk och bok.

 Men det är förstås inte bara byggnader som kommer till och försvinner. Det senaste Alf gjort är att måla den nya infartsvägen till LKAB. Dessutom har han ”tömt” den del av Luossajärvi som i verkligheten tömdes i slutet av 1990-talet.
– Men nu tar jag en paus och sparar den senaste tömningen av Luossajärvi till maj, säger Alf och skrattar.
Då börjar han också arbetet med att bygga ut modellen för att få med den få plats med den nya stadskärna som börjat byggas. Och med tanke på vad som väntar lär det bli ett uppdrag utan slut.

 

September 2016

Nya centrum börjar ta form

Nytt_sep_17

Mats Eriksson och Lars Johansson från Tekniska verken i Kiruna på den nya centrumkärnans huvudgata, Flyttleden, och i bakgrunden det som ska bli Kirunas nya stadshus.

Kirunas nya centrumkärna  börjar ta form och det nya Stadshuset syns redan i dag vida omkring.

Flyttleden kommer den att heta, huvudgatan genom Kirunas nya centrumkärna och den syns nu tydligt när man befinner sig på de övre våningarna i det pågående stadshusbygget. Fler vägar är också under byggnation och så sakteliga börjar man kunna ana de blivande kvarterens form. Ännu så länge är det dock bara så kallade byggvägar. Asfalteringen är inte aktuell förrän kvarteren byggts, eftersom området de närmaste åren kommer att trafikeras av tunga fordon som annars skulle köra sönder vägarna.

I de olika kvarteren närmast nya stadshuset pågår nu markarbeten i olika stadier och nyligen revs exempelvis den gamla Uno-X-macken där marken nu ska saneras och sedan göras byggklar till årsskiftet. Macken låg nämligen på det som kallas tomt 1 och som också blir den första tomt som bebyggs vid sidan av Stadshuset. Det är Kirunabostäder som nyligen beslutade att investera 250 miljoner för att bygga kontor, restauranger, affärer, parkeringshus och 70 bostäder i detta kvarter, som enligt planerna ska stå klart 2020.

 Under hösten har också ett unikt kanalprojekt påbörjats, en så kallad dagvattenkanal.  När den centrumkärnan är klar kommer den bestå av hus och mycket hårdgjorda ytor, alltså asfalt och stenläggningar, och då måste ju regnvatten och smält snö ledas undan. Men om det blir skyfall eller extrem snösmältning, så måste vattenmassorna bromsas så att inte allt för mycket smutsigt vatten forsar ut i Luossajoki och sedan vidare till Torneälven. Det är där dagvattenkanalen kommer in i bilden. Det blir alltså en öppen kanal som kommer att planteras med växtlighet som tål att översvämmas, ett slags filter som både renar och fördröjer vattnet.

– Det är den första dagvattenkanal som byggs i kallt klimat, så det ska bli spännande att följa, säger Mats Eriksson, huvudprojektledare på Tekniska verken i Kiruna AB.

 Bygget av det nya stadshuset är också en bra bit på vägen. Under sommaren har merparten av stålkonstruktionen monterats och invändigt börjar man nu skönja hur det kommer att se ut och entréplanet har likheter med det nuvarande stadshuset, med en trappavsats som också kommer att kunna fungera som en scen i det stora öppna utrymmet.

Det nya stadshuset är tänkt att kunna tas i bruk sommaren 2018. Men redan nästa år planeras en stor förändring, som handlar om Kirunabornas nuvarande stadshus. Under 2017 planerar nämligen LKAB att flytta stadshustornet till den nya tomten, där tornet ska placeras på ett nio meter högt fundament.

 

 

Onsdag 22 april 2015

Nu rivs de första bostäderna

 Nytt_Ullspiran rivs

Nu rivs de första husen i bostadsområdet Ullspiran och framöver får Kirunaborna vänja sig vid att rivningar av hus blir en del av vardagen.

Stadsomvandlingen i Kiruna har varit ett begrepp ända sedan 2004. Det var då LKAB presenterade sin första prognos för hur järnmalmsbrytningen också kommer att börja påverka bebyggelsen. Mycket har skett sedan dess. Järnvägen förbi Kiruna har fått en ny sträckning. Elförsörjningen har byggts om liksom huvudavloppsledningen genom staden. Väg 870 mot Nikkaluokta håller på att få en ny sträckning och snart ska även den nuvarande sträckningen av väg E 10 flyttas.

Trots allt detta kan man ändå på sätt och vis säga att det är just nu stadsomvandlingen blir tydlig. Nu måste nämligen det första bostadsområdet rivas, eftersom sprickorna som gruvbrytningen orsakar närmar sig bebyggelsen. Och de kommande decennierna kommer rivningar av bostäder och lokaler att vara ett ständigt inslag i gruvstaden.

Bostadsområdet Ullspiran byggdes 1967-68, fyra gårdar med sammanlagt 148 lägenheter i två- och trevånings tegelhus. Ett populärt område, inte minst bland barnfamiljer, tack vare de bilfria innergårdarna. Men också det bostadsområde som ligger närmast Kiirunavaaragruvan. LKAB, som äger husen, har de senaste åren erbjudit de boende i området nya lägenheter och successivt har Ullspiran tömts på sina ordinarie hyresgäster. Kvar finns sedan en tid bara entreprenörer och studenter som hyr lägenheterna på korttidskontrakt, och två av gårdarna har under vintern tömts helt. Och det är dessa två gårdar, med sammanlagt 80, lägenheter, som nu rivs.

I mars stängslades gårdarna in och arbetet påbörjades, bland annat med att tömma lägenheterna på vitvaror. Målet är att så mycket som möjligt ska återvinnas och exempelvis fönster och just vitvaror har bjudits ut till försäljning. Men även själva husen ska återvinnas. Enligt LKAB kommer 96 procent av rivningsmaterialet att kunna återanvändas, framför allt i de gabioner (ståltrådsburar) som ska fyllas med tegel och betong och sedan placeras ut där husen stått, som ett minne av bostadsområdet. Innergårdarna med sina lekplatser ska också lämnas kvar och fortsätta att fungera som ett parkområde till dess området måste stängslas in på grund av gruvdriften.

Och efter en dryg månads förarbeten är det nu alltså dags för grävmaskinen att börja arbeta. Nu börjar rivningarna på allvar och kommer alltså framöver att vara en del av Kirunabornas vardag. 

 

Söndag 8 mars 2015

Stadsflytten i Washington

 Kiruna_Washington_01

En av Kirunabilderna som finns med i utställningen på House of Sweden i Washington.

Nu är stadsflytten i Kiruna ännu mer världskänd.  Eller åtminstone mer känd i USA. White Arkitekter AB, som tillsammans med Ghilardi+Hellsten Arkitekter har huvudansvaret för att utforma det nya Kiruna, inbjöds nämligen att presentera Kiruna-projektet på House of Sweden i Washington, där Sverige har sin ambassad. Den 5 mars hölls i samarbete med svensk.amerikanska handelskammaren ett seminarium om stadsomvandlingen och den 7 mars var det vernissage för en utställning om projektet i Kiruna, en vernissage som lockade cirka 400 besökare.

På utställningen visade White Arkitekter och Ghilardi+Hellsten sina skisser över hur de tänkt sig det framtida Kiruna. Det nutida Kiruna skildrades också på utställningen, glädjande nog med 17 förstoringar hämtade från mitt projekt Ögonblick i Kiruna.

Utställningen, ”Moving a city: A cabinet of Curiosities from Kiruna” visades i Nobelsalen på svenska ambassaden under drygt fem månader.

 

Sidan uppdaterad 6 augusti 2018

 

Länkar till andra sidor om stads-flytten i Kiruna

Kiruna kommun

LKAB

Trafikverkets projekt i Kiruna